I oktober 2011 infördes den nya lagen som skulle komma åt stalkning. Flera systematiska brott som olaga hot och ofredanden skulle kunna ge brottet olaga förföljelse. Foto: arkiv

Stalkningexperten: ”Det handlar om makt och kontroll”

Var nionde person i Sverige, alltså en miljon människor, blir utsatta för stalkning under sin livstid. Och den vanligaste förföljaren är en ex-partner.

Det visar en studie som Brå, Brottsförebyggande rådet, gjort.

– Men det finns också andra bekanta, arbetskamrater och grannar som man känner på olika sätt, men det kan också vara helt okända människor.

Enligt Susanne Strand, docent i kriminologi och expert på stalkning, finns olika skäl till varför man börjar förfölja någon. Hon har forskat på området i drygt 15 år.

Kränkt och avvisad

– I grunden handlar det om en fråga som man inte tycker har blivit löst på ett rätt sätt. Det kan vara att personen känner sig kränkt eller att man kanske blivit avvisad av någon.

I oktober 2011 infördes den nya lagen som skulle komma åt stalkning. Flera systematiska brott som olaga hot och ofredanden skulle kunna ge brottet olaga förföljelse.

Förra året anmäldes 704 fall av olaga förföljelse i Sverige men det finns ännu inga siffror på hur många som åtalades eller dömdes. År 2016 anmäldes 658 brott – 124 av dem gick till åtal. 80 av dem dömdes.

För ”snälla” domstolar

– Det är bra att vi har en lagstiftning som är väldigt noggrann men på sikt behöver vi se en uppföljning av lagen. Brå gjorde en uppföljning 2015 som visade att ungefär 7 procent av dem som blev anmälda för olaga förföljelse faktiskt blev dömda.

Kammaråklagare Carl-Johan Norström, som lett fallet ”Anna”, anser att domstolarna helt enkelt är för ”snälla”.

– Det finns en försiktighetsprincip i förarbetena och grunden är att man ska döma med försiktighet när det gäller underbrotten ofredanden och sexuella ofredanden. Det krävs ju upprepade sådana för att det ska bli olaga förföljelse. I det är fallet är det ju solklart, säger Norström.

Carl-Johan Norström, kammaråklagare

Polisanmäl alltid

30 procent av de som stalkas utsätts för våld – 50 procent för direkta hot. Och det finns varningssignaler.

– När flera olika moment som till exempel en ökad kommunikation eller att det tillkommer något nytt i stalkningen. Om man tidigare har fått många sms och så börjar det komma presenter eller andra otrevliga föremål i brevlådan. Då ska man polisanmäla, säger Susanne Strand.

Och för offren, som för Anna, blev priset högt.

– Rädslan kan paralysera offret, den som är utsatt upplever att den är kontrollerad dygnet runt. Personen i fråga kan isolera sig och inte våga gå ut. Den drabbade kan känna sig otrygg när hen ska gå till jobbet eller gå och handla. Det är också det stalkern vill uppbringa, makt och kontroll, så att man får det man vill ha.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer