När fotoförbudet infördes handlade det främst om att sätta stopp för påträngande pressfotografer med blixtutrustningar som både förde oväsen och luktade bränt. Foto: SVT, Patrik Svedberg

Domstolsverket ser över fotoförbudet i domstolarna

Uppdaterad
Publicerad

Just nu pågår en översyn av det fotoförbud som råder i rättssalarna. Nuvarande förbud är från 1948. Den 1 juni ska det nya förslaget presenteras av regeringens särskilda utredare – och då kan fotoförbudet komma att omfatta hela domstolsbyggnaden.

Det fotoförbud som idag råder inne i rättssalarna infördes 1948. Då handlade det främst om att sätta stopp för påträngande pressfotografer med blixtutrustningar som både förde oväsen och luktade bränt. Nu handlar det enligt domstolsverket om att få bort allmänheten som smygfotar med mobiltelefoner.

– Alla personer är utrustade med mobiltelefoner idag och därmed har de också möjlighet att fotografera. Det fotograferas ju på ett helt annat sätt än vad det gjordes då, det är ju en jättestor skillnad. Man kan även fotografera mer dolt idag, än vad man kunde göra förr. Då handlade det om blixtrar som störde förhandlingen och så ser det inte ut idag, säger Agneta Kornstrand, chef på avdelningen för domstolsutveckling på Domstolsverket.

Förbudet ska omfatta hela byggnaden

Domstolsverket vill att fotoförbudet ska ses över i grunden, och att man bör överväga att utvidga det till att omfatta hela domstolsbyggnaden. Som förebild har man Danmark, som redan har en sådan lagstiftning.

Vill inte inskränka medias möjligheter

Domstolsverket understryker dock att det är viktigt att tillvarata mediernas, och i förlängningen allmänhetens, rätt till kontinuerlig insyn i domstolsarbetet.

– Det är en intresseavvägning som är problemet där. Man vill inte inskränka medias möjligheter att fota, utöver de begränsningar som redan finns idag. Det är allmänhetens fotande som vi är ute efter. Hur det ska hanteras och regleras är det som utredaren ska titta på nu, säger Agneta Kornstrand.

LÄS MER: Följ 42-åringens väg från häktescellen till rättegången

Man passar samtidigt på att se över andra ordningsfrågor. Till exempel vill man införa ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen.

Regeringens utredare är förtegen

Regeringens särskilda utredare Barbro Thorblad vill inte prata om vad hon har kommit fram till gällande eventuella grundlagsändringar innan den 30:e maj. Då lämnar hon sitt betänkande till regeringen att fatta beslut på.

– Jag har som princip att inte tala med någon innan jag har talat med min uppdragsgivare. Återkom den 1:a juni så kan jag berätta mer, säger Barbro Thorblad till SVT Västmanland.

Om utredarens förslag innefattar lagändringar kommer det att ta minst ett år innan de ändringarna träder i laga kraft.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.