Gruppen ensamkommande är i mångas ögon problematisk, unga pojkar som drar runt i gäng. Det cirkulerar rykten om sexuella trakasserier, droger, kriminalitet och om bristande samhällsförståelse. Men bilden som träder fram när en forskargrupp vid Mälardalens Högskola påbörjat uppgiften att titta på gruppen, med fokus på deras inkludering och jämställdhetsutveckling är en helt annan.
SVT Play: Hör Mehrdad Darvishpour berätta om studien
– Egentligen är det så att den akademiska forskningen nästan uteslutande visar att invandring är en resurs men medias bild är ofta fokuserad på gruppen som ett problem. Därför är jag inte förvånad över att vår forskning visar en betydligt mer positiv bild av nyanlända, framför allt ensamkommande barn, jämfört med den bild media ger, säger Mehrdad Darvishpour som leder projektet ”Nyanlända barns inkludering och jämställdhetsutveckling i samhället”.
Kulturkrock mellan media och akademi
Samtidigt säger han att resultaten av de djupintervjuer som hittills genomförts med både barn och vuxna runt barnen ändå har varit överraskande eftersom de visar på än större skillnader än han väntat sig.
– Det pågår den här kulturkrocken mellan medias värld och det akademiskas värld. Media ger idag en mer negativ bild än någonsin av gruppen samtidigt som vår forskning visar på mer positivt än vi tidigare har sett, säger han.
Frågor om jämställdhet, kvinnors rättigheter, sex och samlevnad, skola, framtid och nutid har ställts – inte bara till ungdomarna själva utan också till familjehem, personal i skola och boenden och till andra boende som exempelvis tjejer placerade i samma HVB-hem. Och fram träder bilden av en grupp unga som är väldigt måna om att passa in.
”De är enormt motiverade”
– Jag skulle vilja se forskning på hur en grupp med så mycket besvär, traumatisk bakgrund, skilda normer, längtan efter sin familj, osäkerhet om de får stanna, hur den gruppen undviker kriminalitet. Att de flesta sköter sig bra visar att de är enormt motiverade. De vill inte göra bort sig eller skada den eventuella framtiden, säger Mehrdad Darvishpour.
De flesta av alla långa intervjuer har kunnat hållas på svenska, trots att de bara varit här i ett par år. I den forskningscirkel som är knuten till projektet diskuterades under torsdagen samverkansproblem mellan myndigheter och andra aktörer. För de problem som finns runt de ensamkommande ungdomarna verkar i hög utsträckning ha skapats av samhället.
Behövs uppehållstillstånd
Exempelvis är den grupp Mehrdad Darvishpour upplever som mest problematisk den utan uppehållstillstånd. Det är de han ser blir passiva, tappar koncentrationen, låter bli att gå till skolan och istället ställer till problem.
– De är deprimerade, oroliga och frustrerade. Om du frågar mig vad som kan påverka deras etablering och jämställdhetsutveckling så är det att ta bort hindren för integration och jämställdhetsutveckling, säger han och fortsätter:
– I exempelvis Norberg – när de fått en förankring i samhället så flyttar Migrationsverket dem. Självklart påverkar det deras integration. Eller om man inte får uppehållstillstånd på flera år man blir passiviserad och frustrerad – många av problemen har med att man inte får uppehållstillstånd att göra.