Under tisdagen presenterades Centrum för idrottsforsknings (CIF:s) årliga uppföljning av statens stöd till idrotten. Årets tema var jämställdhet och även om mycket har hänt i idrottens jämställdhetsarbete är det långt kvar innan kvinnor och män har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
Enligt Jenny Svender på Riksidrottsförbundet så kan man dela upp synen på jämställdhet eller snarare bristen på den i tre delar.
Jämställdhetens 1,2,3
– Först det numerära, alltså om det är mycket flickor eller pojkar eller om det är könsjämt. Den andra aspekten handlar om det finns justa vilkor att utöva och leda idrott – eller sitta i styrelsepositioner. Den tredje aspekten handlar om vilka normer som dominerar inom idrotten och det är till största delen de starka mansnormerna, säger Jenny Svender, verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet.
Stoppa skitsnacket
Det förekommer starkare tryck kring mansnormer i lagidrotter och därför har Riksidrottsförbundet tagit hjälp av organisationen Locker Room Talk.
Det är en organisation som arbetar med en ny metod där de träffar killarna 20 minuter innan träningen vid åtta tillfällen. Målet är att förändra attityderna hos pojkar redan i unga år i omklädningsrummen.
– Det hela började som en skolkurs, därefter skulle jag och min kompis bestämma vad vi skulle göra efter kursen. Under intervjutiden var det även presidentval i USA där Donald Trump ursäktade sitt kvinnoförnedrande uttal att det ”bara var locker room talk” och det förde oss tillbaka till vår tid i omklädningsrummen, säger Shanga Aziz, utbildare och ordförande i Locker Room Talk.
Elitidrotten utgör normen
– Vi har en tendens att titta på elitidrotten också när vi ska utforma all annan idrott. Till och med ända ner till barnnivå, trots att det inte alls behöver hänga ihop. Så på det sättet är det väldigt viktigt vad vi gör inom elitidrotten för det sänder viktiga signaler till övriga idrotten, säger Jenny Svender.
Vill du läsa hela rapporten från Centrum för idrottsforskning så kan du göra det här.