”Bland spöken och helgon” ska visas för fritisbarn och allmänheten nästa vecka, med premiär på måndag.
– Vi har märkt av att barn i väldigt liten utsträckning vet om varför vi egentligen firar Halloween eller Allhelgona. Det är därför vi har bestämt oss för att sätta upp den här föreställningen, säger museipedagogen Ingela Welén.
Lättare att ta till sig
Föreställningen ”Bland spöken och helgon” handlar om allt från Halloween-kusligheter till olika helgons liv, bland annat om Lucia och Sankt Martin.
– Genom en föreställning kan barnen ta del av historien och sägner på ett livligt sätt och det är lättare att sedan sätta högtiderna i ett visst sammanhang, säger Ingela Welén.
Små lyktor blev stora
Både Halloween och Allhelgona uppstod för att minnas de döda, men medan Allhelgona-firandena har sitt ursprung inom kristendomen är Halloween en keltisk högtid från Irland och Skottland.
Via irländska emigranter kom Halloween-firandet till USA och sedan 90-talet firas det även här i Sverige.
– De irländska barnen gjorde sig små lyktor och gick från dörr till dörr för att sjunga för de döda. Denna tradition har lett till att barnen än idag går från dörr till dörr på Halloween-kvällen, säger Pernilla Rönnlund som även hon är med i teatergruppen.
– Redan förr i tiden på Irland fick barnen någonting efter att de sjungit; en kaka. Idag får de godis, tillägger hon.
Så firas Alla Helgons dag
Helgen består av flera dagar: Alla helgons dag och Alla själars dag.
Alla helgons dag ingår i kyrkoåret. Dagen firas sedan 800-talet i västerlandet till minne av kyrkans helgon. Dess ursprungliga plats var 1 november.
Från och med 1953 flyttades dagen i den svenska almanackan till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.
Firandet av de avlidnas minne 2 november, alla själars dag, har flyttats till söndagen efter alla helgons dag.
Under 1900-talet blev det sed i Sverige att tända ljus på gravarna under veckohelgen.
Källa: Nationalencyklopedin (NE)
Så firas Halloween
Halloween en keltisk högtid från Irland och Skottland som firas den 31 oktober.
Vid denna tid firade de forntida britannerna sommarens slut och det nya årets början, tog hem kreaturen från betesmarkerna och trodde att onda väsen och spöken var i farten nattetid, varför man tände eldar i det fria i avsikt att skrämma bort dem.
Åtskilliga av dessa traditioner levde vidare efter kristnandet och övertogs sedermera av de invandrande germanfolken. Med tiden förvandlades de till barnupptåg, och dit hör det tiggeri som utövas vid Halloween av barn som medför ”dödskallar” av utskurna pumpor (tidigare kålrötter) med ljus inuti och burna på käppar.