Därför är vissa mer känsliga än andra

Publicerad

Cecilia Åslunds forskningsresultat om ”känslighetsgener” och hur de påverkar vår situation sprider sig just nu över världen. I förra veckan publicerades hennes studie i The International Journal of Neuropsychopharmacology, en ansedd vetenskaplig tidskrift med stor spridning.

Cecilia Åslund, med dr på centrum för klinisk forskning i Västerås, har undersökt tre gener som ger ökad känslighet. Begreppet maskrosbarn har använt för att beskriva människor som verkar klara av de alla möjliga motgångar – och ändå må bra.

Det här handlar istället om orkidébarnen som är extra känsliga, och som behöver rätt förutsättningar för att kunna blomma.

– Maskrosor kan växa i en spricka i asfalten, det spelar inte så stor roll om det regnar eller snöar på dem, de klarar sig i alla fall, förklarar Cecilia Åslund. Men orkidébarnen däremot, de behöver rätt näring, rätt temperatur, de kanske behöver ett växthus.. I sådana fall kommer de blomma vackrast av alla blommor, de kommer de ha väldigt goda förutsättningar.

Farliga gener

Orkidébarnen har de tre generna som gör dem känsligare för påverkan från omvärlden. Sedan tidigare är det känt att de här generna ger ökade risker för psykisk ohälsa, Cecilia Åslund visar att det också kan leda till kriminalitet och asocialt beteende. Men generna är bara farliga i kombination med tuffa förhållanden och stress.

En känslig person som får bra stöd från omvärlden kommer att utvecklas bättre än genomsnittet, därav liknelsen med orkidén. Men hon betonar att det alltså inte är fråga om riskgener, utan känslighetsgener.

– Det är en riktig bonus att ha de här tre känslighetsgenerna om du växer upp i en trygg miljö, för då kommer du ha så mycket mer nytta av den här goda miljön.

Ökad känslighet

20-30 procent av befolkningen bär på de här generna, och har alltså en ökad känslighet. Studien gjordes 2006, 1337 gymnasieelever från Västmanland deltog. Eleverna har svarat på enkäter om hur de lever sina liv och hur de upplever sin hälsa och sina relationer. De har också lämnat DNA-prov.

Styrkan i forskningen är, enligt Cecilia Åslund, att de kan jämföra de genetiska fynden i samspel med hur de ungas liv ser ut, alltså de hur arvet påverkar i olika miljöer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer