Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Ska inte vara en belastning”. Mojtaba Hakimi berättar om situationen som varit för ensamkommande från Afghanistan och vad som han menar är viktigt för att bli en del av det svenska samhället. Foto: Herish Naseri

Mojtaba kom ensam till Sverige som 13-åring – nu pluggar han till ingenjör

Uppdaterad
Publicerad

Mojtaba Hakimi kom hit från Afghanistan när han var 13 år. Nu är han 21 år och studerar till ingenjör på Mälardalens universitet.

– Vissa trodde att vi skulle bli en belastning för samhället, det satt press på många av oss att motbevisa det, säger han.

2015 sökte drygt 35 000 barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 har fått uppehållstillstånd, antingen som ensamkommande eller enligt den så kallade gymnasielagen.

En av dem är Mojtaba Hakimi, han kom hit ensam som 13-åring. Mojtaba är en av få som har börjat studera på eftergymnasiala utbildningar.

– Jag hade redan från början ett mål att plugga vidare och få en bra utbildning. Att vara positiv kommer påverka samhällets syn på oss ensamkommande, säger Mojtaba Hakimi.

8 av 10 i sysselsättning

Den största gruppen som kom hit 2015 var 16-åriga pojkar från Afghanistan. Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att mer än åtta av tio, som är kvar i Sverige, var i sysselsättning i november 2022. Det är enligt SCB en större andel än för både pojkar och flickor som föddes i Sverige 1999.

”Ska inte vara en belastning”. I klippet berättar Mojtaba vad han tror är viktigt för att komma in i det svenska samhället.

Minna har hjälpt många ensamkommande: ”En vän blev mördad”

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”De som lyckats är hjältar” – i klippet berättar Minna Blom om exempel där det har gått bra för ensamkommande flyktingpojkar hon mött – och fall där det gått sämre. Foto: Fredrik Gustafsson

Om RAPPORTEN

I rapporten beskrivs hur många av dem som sökte asyl 2015 som fått uppehållstillstånd och var folkbokförda i Sverige 2022. Där studeras deras boende, utbildning och sysselsättning. Fokus är på kvinnor och män födda 1999, vilket är det vanligaste födelseåret.

Bland de sysselsatta var vård och omsorg, socialtjänst den vanligaste näringsgrenen, det gäller både kvinnor och män.

En majoritet har en gymnasial utbildningsnivå.

Det är vanligast att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet, men de flesta har inte en gymnasieexamen.

Det är vanligt att ha utbildat sig inom teknik och tillverkning eller hälso- och sjukvård samt social omsorg.

Det är vanligast att bo i eller nära större städer och i områden med socioekonomiska utmaningar.

Källa: SCB:s rapport Ensamkommande 2015. Boende, utbildning och sysselsättning 2022

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.