Det var länge tal om att ställa in övningen. Sjukvårdsmyndigheterna avrådde från att dra samman så många soldater eftersom ett nytt okänt virus hade dykt upp under sommaren.
– Militärerna insisterade på att genomföra övningen. Första världskriget rasade och man var mån av att få träna soldaterna så man valde att genomföra övningen ändå, säger Karin Wetzel från den historiekulturella föreningen Vi i Viksäng.
Hon har studerat spanska sjukans utbrott vid regementet ingående.
– Resultatet av övning blev att av cirka 2 000 värnpliktiga insjuknade hälften. 88 soldater, 7 sköterskor och en präst dog. Soldaterna var cirka 18-20 år.
Året därefter invigdes en minnessten vid en lund i garnisonen. På den ristades namnen på alla de 96 omkomna in.
– Flera höga överstar var med vid invigningen. Man kände skam att man hade kallat in så många unga män som sedan insjuknade och dog.
Se bilder från Västmanlands läns arkiv från utbrottet i klippet ovan.
Spanska sjukan
Spanska sjukan var en influensapandemi som drabbade världen mellan 1918 och 1920. Namnet till trots började pandemin inte i Spanien, men eftersom Spanien inte var med i första världskriget och inte censurerades kunde spanska tidningar skriva öppet om viruset.
Uppskattningsvis en femtedel av jordens befolkning smittades och cirka 50 miljoner människor dog. I Sverige smittades över en halvmiljon människor och cirka 40 000 avled.
I Västerås avled 225 människor varav 96 från regementet.
En viktig skillnad mot coronapandemin var att det främst var yngre människor i åldrarna 20-40 som dog medan de äldre hade större chans att klara sig.
Källor: Västmanlands läns museum. Populär historia 6/2018 och 1/2006.