Foto: SVT

”Vi blir som en familj här”

Uppdaterad
Publicerad

Grannsamverkan är enligt Stöldskyddföreningen den metod som har störst effekt på stölder och bostadsinbrott. Sven Tell, ordförande i en av Västerås äldsta grannsamverkansföreningar, berättar hur det fungerar.

Nyligen granskade SVT vardagsbrott, som bland annat innefattar inbrott, skadegörelse och ofredande. Granskningen visade bland annat att bara 14 procent av vardagsbrotten klaras upp i Sverige, och 19 procent i Västmanland.

Enligt Stöldskyddsföreningen är grannsamverkan den metod som har störst effekt på brottsligheten vad gäller stölder och bostadsinbrott.

Sven Tell

– Man har kontakt med personerna i grannskapet, och om man ser något skumt ska man meddela sig sinsemellan, säger Sven Tell som är ordförande i grannsamverkan i Talltorp.

”Ibland får man rycka ut”

– Vi blir lite som en familj här, berättar Sven Tell. Och ibland får man rycka ut. Jag fick ett samtal från en granne om att larmet hade gått i hans lägenhet och jag såg då att de hade brutit upp hans fönster. Flera grannar kom ut, och vi ringde alarmtjänst. Men det dröjde till halv tio innan det kom någon hit.

Startade i USA

Grannsamverkan startade i USA på sjuttiotalet och kom som en motreaktion mot en inbrottsvåg. Metoden kom till Sverige i mitten av åttiotalet och idag finns drygt 9400 grannsamverkansföreningar i landet.

Gänget i Talltorp, som håller koll på tre gator, är en av Västerås äldsta grannsamverkansgrupper.

– Vi har hållt på i 18-19 år, och när den tidigare ordföranden gick bort så tyckte jag att vi borde förnya det här. Det har ju kommit nya hyresgäster. Vi är nog bara tre familjer kvar sedan vi startade det här, säger han.

Förutom ett fåtal incidenter tycks de här gatorna i Västerås ha varit förskonade från större inbrottsvågor.

SVT Play: Se inslaget här

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer