En patient som behöver strålas mot cancer löper en viss risk att utveckla ny cancer på grund av strålningen. Frisk vävnad även bakom tumören kan ta skada.

Men när man använder protonstrålning istället, kan strålen kontrolleras mycket bättre och risken för sidoskador minskar.

Nu testas metoden på en klinik i Uppsala, både för behandling och för vetenskaplig utvärdering, för att se vilka patienter som borde ha förtur. ”Barn och unga” är det korta svaret.

Går inte ut i frisk vävnad

Adressen är ett nybygge snett över gatan från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dolt inne i byggnaden ligger en strålkälla som avger protoner från grundämnet väte: den tunga partikeln, 2.000 gånger tyngre än elektroner. I 60 procent av ljushastigheten susar de genom ledningar och når till sist en tumör inne i en människa.

Och där stannar partiklarna, och går inte vidare genom tumören ut i frisk vävnad på andra sidan. På sin väg slår de ut lätta partiklar av den sort som i slutändan kan vålla cellförändringar, alltså tumörer.

Verksamhetschefen på Skandion-kliniken heter Håkan Nyström och är också fysiker:

– Protonen har en bestämd räckvidd. Om man vet dess energi så vet man var den kommer att stanna, och det vet man inte med vanlig röntgenstrålning. Så här kan man bestämma på vilket djup inne i patienten den här energin ska deponeras. Man kan begränsa volymen i stråldosen mycket bättre och behandlingen blir mer skonsam, säger Håkan Nyström.

Känns ingenting

Den här dagen ser det ganska lugnt ut. Lars-Erik Andreasson från Tvååker utanför Varberg väntar på sina 20 minuter under protonstrålaren.

Han hade en hjärntumör som opererades bort och efter andra operationen beslutades att stället där den suttit skulle bestrålas så att den inte kom tillbaka igen så småningom.

Nu bor han i klinikens patienthotell och får en 20 minuter lång session om dagen i sex veckor.

– När strålen är påslagen känns ingenting. Inget alls. Det är inte varmt ens, säger han.

Har du fått några reaktioner efteråt?

– Inget som jag märkt. Jo, det enda är att man kan bli lite röd uppe på huvudet och kanske att något hårstrå faller av.

Kanske inte bäst för alla

En strålbehandling som skonar frisk vävnad låter förstås väldigt bra för många patienter. Kliniken drivs av sju universitetslandsting och ägs av alla landsting gemensamt.

Cancerläkaren Thomas Björk-Eriksson, som är här halva veckan och halva veckan på Sahlgrenska i Göteborg, säger att behandlingen ska fördelas jämnt över hela landet. Men alla får inte plats. Det är inte ens säkert att protonbehandlingen är den bästa för alla, säger han.

– I dag har vi teknik baserad på konventionell strålning som i mångt och mycket kan efterlikna protoner, så skillnaderna är kanske inte så stora som för tio år sedan. Man ska inte se det här som en ersättning för vanlig strålning. Det här är också ett vetenskapligt projekt där insamlade data en dag ska hjälpa oss att välja rätt teknik till varje patient.

Men det finns en grupp patienter för vilka det här är bäst, enligt både Björk-Eriksson och Nyström, och det är barn och unga med cancer.

– I dag botar vi 80 procent av de barn som insjuknar i cancer. Och de ska leva sedan i många år, vilket gör att en del av barnen kan komma att utveckla en cancer som orsakats av behandlingen, långt senare i livet.

Om vi kan använda en metod som utsätter mindre mängd frisk vävnad för skada än den vanliga metoden, så visar matematiska modeller att risken för cancer senare i livet minskar väsentligt, säger Björk-Eriksson.

Kliniken är igång sedan augusti och efter en del inledande tekniska och byråkratiska problem räknar man nu med att så småningom hantera ca tusen nya patienter om året, längre fram kanske det dubbla.