I nuläget finns det ingenting som tyder på att kriget i Ukraina kommer upphöra inom en snar framtid. Migrationsverket utgår därför från att EU:s massflyktsdirektiv kommer förlängas med ytterligare 1 år.

Att skyddsbehövande från Ukraina blir kvar i Sverige under en längre tid innebär ökade kostnader. Inte minst för kommunerna som sedan 1 juli ansvarar för att ordna boenden till Ukrainska flyktingar.

Migrationsverket uppskattar att det behövs ytterligare 7 miljarder kronor från regeringen under 2023 i ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd i Sverige.

Skruvar ner sin prognos

I april var Migrationsverkets prognos att 80 000 ukrainska flyktingar skulle komma till Sverige. Nu har den siffran skruvats ner.

Jämfört med krigets början lämnar betydligt färre Ukraina nu, och en relativt liten del söker sig till sverige. Det nya huvudscenariot är 55 000 flyktingar räknat från krigets början till slutet av året. Antalet skyddsökande har varit ungefär 500 i veckan sedan slutet av maj. Huvudscenariot för 2023 är 15 000 skyddssökande.

Krävs långvariga insatser

Det är inte bara kommunerna som behöver förstärkningar. Migrationsverket behöver också mer pengar för att övriga ärenden inte ska drabbas, så som de gjorde under flyktingströmmen 2015.  Migrationsverkets bedömning är att de behöver ytterligare en halv miljard kronor för att kunna behålla personal som anställts i år.

– För oss är det viktigt att ha en långsiktighet för att kunna upprätthålla all annan verksamhet, så att väntetiderna inte skenar iväg för andra sökanden, säger Mikael Ribbenvik.