Enligt Kriminalvården ska all personal kunna identifieras både vid förnamn, efternamn och arbetsuppgifter. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg, TT

Namnbrickor skapar oro bland kriminalvårdare: ”Fick brev och sms av klienter”

Uppdaterad
Publicerad

Personal inom kriminalvården måste bär namnbrickor med både för- och efternamn, något facket menar är orimligt. Flera vårdare säger till SVT Nyheter att de tycker att det är obehagligt att visa hela namnet och vissa berättar att de blivit uppsökta av klienter utanför jobbet.

– En tog reda på min adress och började skicka brev, den andra började skicka sms, berättar ”Agnes”.

Enligt Kriminalvården ska all personal direkt vid första anblicken kunna identifieras både vid förnamn, efternamn och arbetsuppgifter. Detta, menar myndigheten, är viktigt för intagna såväl som personal och för att visa öppenhet.

Men flera kriminalvårdare som vi på SVT Nyheter har pratat med upplever att det är obehagligt att behöva bära namnbricka med både för- och efternamn i den miljö som de ofta vistas i. 

”En maktmarkering”

Anna, som egentligen heter något annat, jobbade tidigare på en anstalt med flera livstidsdömda.

– Varje gång som det kom in en ny klient så zoomade de in på namnet på min namnbricka och sa det högt på ett sätt som jag upplevde som en maktmarkering... Typ som ”Om du inte är schysst så kan jag ta reda på mycket om dig”, berättar Anna.

Uppsökta utanför jobbet

Andra kriminalvårdare som vi har pratat med berättar för oss hur de upplever att intagna tagit reda på personlig information om dem som de inte kunnat veta om de inte haft deras fulla namn.

Till exempel var de är uppvuxna. Vissa berättar också att de har blivit uppsökta av klienter utanför jobbet.

– Jag har blivit uppsökt av två klienter. En tog reda på min adress och började skicka brev, den andra började skicka sms när han muckade. Nu funderar jag på om jag borde skriva mig någon annanstans så att de intagna inte söker upp mig fysiskt eller ber sina kontakter att göra det, berättar en kriminalvårdare som vi kan kalla Agnes.

Facket är kritiskt

Både Agnes och Anna tycker att det borde räcka med att visa förnamn. Något som även fackförbundet Seko håller med om.

-  Vi tycker att det är orimligt att kriminalvårdare ska tvingas visa sitt fulla namn när exempelvis inte poliser behöver ha det. De ska inte behöva utsättas för den psykiska pressen. Tänk bara på vad du kan ta reda på idag med hjälp av ett namn, säger Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko.

Smidigt enligt arbetsgivaren

Kriminalvården ser dock inget problem med namnbrickan och har inga planer på att ändra i sina riktlinjer.

- När vi jobbar med myndighetsutövning som vi gör är vi ju skyldiga att uppge vilka vi är, så då tycker vi att det är lika bra att visa tydligt vad vi heter så slipper de fråga, säger Jörgen From Nordin, tillförordnad säkerhetsdirektör Kriminalvården.

Vad vill du säga till de som upplever en oro?

– Det där är ju alltid lite knepigt, men jag kan inte se att de hotfulla situationer som vi har haft när personer har blivit uppsökta, att de har specifikt med namnskylten att göra. Utan då har man nog vetat vad man heter iallafall, säger Jörgen From Nordin.

”Det kanske ska vara efter behov”

Gabriella Lavecchia håller inte med.

– Det är rimligt att intagna ska kunna få reda på anställdas namn men det kanske ska vara efter behov och inte något som man alltid måste skylta med, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.