I det  nya förslaget har bidragsdelen i stödpaketet sänkts till 390 miljarder euro, medan lånedelen ligger på 360 miljarder.

– Vi har arbetat väldigt hårt och det här förslaget är frukten av ett stort kollektivt arbete med alla ledarna och deras medhjälpare, säger han enligt Reuters.

Förhandlingarna har varit en dragkamp på många plan. Förutom fördelningen mellan stöd och bidrag har frågan om hur stora krav som ska ställas på länderna diskuterats.

Möte med Orbán

En fråga är om EU-stöd ska kunna stoppas av de andra medlemsländerna om ett land inte lever upp till kraven på rättsstatsprinciper i hanteringen av projekt och pengar. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har hotat med veto mot allt vad sådana skrivningar heter, vilket skulle kunna stjälpa hela lasset. Det vill säga försöken att enas om budget och återhämtningspaket efter coronakrisen.

Orbán satt inför måndagskvällens omstart i ett separat möte, initierat av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med de länder som driver frågan om rättsstatsprinciper hårdast: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg.

Lån eller bidrag

Sverige har också tillsammans med Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland förordat att stödet ska ges i form av lån i största möjlig mån. Enligt EU-kommissionens ursprungliga förslag skulle 500 miljarder euro ges i form av bidrag och 250 miljarder i lån.

Därefter har parterna gradvis närmat sig varandra. Under helgens förhandlingar gav de sparsamma länderna (”frugala fyran”) upp motståndet mot bidrag och gick med på att en viss del av paketet ska bestå av bidrag, något den svenska statssekreteraren Paula Carvalho Olovsson meddelade i söndags kväll. Länderna uppgavs då vara beredda att gå med på 375 miljoner euro i bidrag.