Nyår – tradition och festligheter

Publicerad

Så har året nått sitt slut och vi har påbörjat ett nytt år. Att vaka in det nya året är en ganska ny tradition.

Under romarriket hade de hedniska romarna ett uppsluppet firande vid nyår. Ett firande som de kristna tog avstånd från.

Nyårsfirandet har inte alltid infallit den 1 januari. Under det gamla romarriket inföll firandet nyårsdagen den 1 mars. Datumet stod fast ända till 153 före Kristus. I Sverige firade man nyår den 25 mars fram till 1753. I länder som Ryssland firades nyårsdagen den 1 september till och med 1700.

På nyårsafton har Sylvester namnsdag – därför kallas ofta större fester den dagen för Sylvesterbal.

I bondesverige funderade många över hur framtiden skulle bli – om skörden skulle bli bra, om ungdomar skulle få en man eller hustru under det nya året. Enligt folktron kunde man spå vad som skulle hända och med magi kunde man påverka det som skulle hända.

Traditionen med nyårsvak anses vara en borgerlig företeelse av sen härkomst. Något som spridit sig till alla samhällsklasser. I takt med klockringning i radio från 1927 och inringning i alla svenska domkyrkor från 1950 och tv-sändning från Skansen med diktläsning har nyårsvakandet fått en inramning

Nyårsfirande i olika kulturer

Iranskt nyår: No ruz, det iranska eller persiska nyåret är ett firande av vårdagjämningen, en högtid som har funnits i minst 3.000 år och har starka rötter i zoroastrismen, den dominerande religionen i antikens Persien före Islams uppkomst på 600-talet.

Nyårsfirandet löper i 13 dagar. Den sista tisdagen på året är den centrala. Då tänds eldar som man hoppar över. Ritualen är en reningsprocess, en symbolisk befrielse från sjukdomar och olycka. Elden ses av troende zoroastrier som en uppenbarelse av den högste guden, Ahura Mazda.
Judiskt nyår: Den judiska nyåret Rosh Hashana firas den första dagen i månaden Tishri (september/oktober). Nyårsdagen inleder de tio botdagarna, som sedan avslutas med den stora högtiden, Försoningsdagen. På nyårsdagens gudstjänst blåses i vädurshorn för att mana till eftertanke över året som gått. En annan tradition är att äta äpple doppat i honung för att be Gud om ett gott år.

Islamiskt nyår: Nyåret Al Hijdra firas på den första dagen av månaden Muharram. Nyår markerar profeten Muhammeds flykt från Mecka till Medina. Nyårsfirandet hos muslimer varierar mellan allt från stor fest till fasta.

Hinduiskt nyår: Det hinduiska nyåret Diwali firas vid regntidens slut och markerar naturligt övergången till något nytt. Nyår är också en fest då man speciellt kommer ihåg de döda. Datum för Diwali bestäms årligen av astrologer och ska sammanfalla med att nymånen visar sig under månaden Karttika (november/december). I Indien finns 17 kalendersystem varför nyår infaller på olika datum i olika delar av landet.

Kinesiskt nyår: Det kinesiska nyåret infaller i januari eller februari vid andra nymånen efter vintersolståndet och firas över hela Asien där det finns kinesisk befolkning. Det är vanligt att betala av skulder inför nyåret. Man äter tillsammans med familjen, ger bort kontanter i röda kuvert och sätter upp röda dekorationer. Den röda färgen förknippas med lycka.

Firandet pågår i tre dagar och många som arbetar långt hemifrån passar på att resa hem till familjen.

Varje kinesiskt år förknippas med ett djur. Råttans år inleddes 7 februari 2008 och den 26 januari 2009 inleds Oxens år.

Källor: Nordiska museet, Stockholms stadsmuseums utställning ”Konsten att fira nio nyår”, Nationalencyklopedin, persia.org och holidayfestival.com

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer