I breven uppmanas mottagaren att betala och får information om att man annars kan hamna i domstol. Även om man själv inte har fildelat eller vet vem som gjort det kan man få ett brev där man uppmanas att betala flera tusen kronor, berättar SVT:s Uppdrag granskning. UG har pratat med flera experter som kritiserar kravbreven.

– Man begär ut ett antal ip-adresser och skickar sedan brev till alla utan att egentligen reflektera över vilka konsekvenser det kan ge upphov till för den enskilda mottagaren av breven, säger Ulf Maunsbach, lektor i juridik vid universitetet i Lund.

– Det finns en risk för det som på engelska kallas ”legal blackmailing”, att man med juridiska och ekonomiska muskler skrämmer små medborgare till att betala krav som de rent rättsligt inte behöver betala, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Uppdrag granskning har sökt i Patent- och marknadsdomstolen och samtliga tingsrätters arkiv, fem år tillbaka i tiden, men inte hittat ett enda fall där en mottagare av kravbreven har ställts inför rätta.

– Det främsta syftet är för att minska på fildelningen i samhället i Sverige, säger Emelie Svensson, jurist på Njord Law Firm, den advokatbyrå som ligger bakom de flesta kravbreven.

– I Sverige har vi ännu inte tagit någon till rätten, men vi planerar att ta fildelare till rätten under 2018, säger Svensson.