– Det är i hög grad en studie av vad döva föreläsare gör språkligt när de undervisar i högre utbildning. Inte så att det bara är ett resultat utan det är flera saker. Det här med translanguaging, eller transspråkande på svenska, är ett nytt sätt att se på tvåspråkighet. Man utgår ifrån tvåspråkigheten som norm snarare än den traditionella enspråkigheten, säger Ingela Holmström.
På några få universitet runt om i världen erbjuds kurser där det primära språket för undervisning är ett nationellt teckenspråk. Många av dessa kurser ges av tvåspråkiga/flerspråkiga döva föreläsare, med god kompetens i ett eller flera teckenspråk.
”De tidigare studierna har tittat på elevers svårigheter”
– De tidigare studierna som fokuserat på högre utbildning har tittat på döva och hörselskadade studenters problem och svårigheter i högre utbildning. Det har saknats studier som har fokuserat på högre utbildning som erbjuds på teckenspråk.
– Med utgångspunkt från etnografiskt skapade data från högre utbildning i Sverige undersöker denna fallstudie användningen av olika språk och modaliteter av tre döva föreläsare när de undervisar döva och hörande studenter i teoretiska ämnen, säger Ingela Holmström.
Analysen bygger på videoinspelningar av tre döva lärare som är verksamma på Stockholms universitet, där svenskt teckenspråk används som primärspråk.
”De döva föreläsarna använder flera språk”
– Resultaten illustrerar hur dessa döva lärare kreativt använder olika semiotiska resurser i olika former. De döva föreläsarna använder olika språk- och modialiteter, inklusive svenskt teckenspråk och ASL samt skriven svenska och engelska, tillsammans med PowerPoint och whiteboard-noteringar, berättar Ingela Holmström.