De största kolkraft-användarna, Kina, Australien, Indien och USA, har inte skrivit under avtalet. Foto: TT

Över 40 länder eniga: Kolkraften behöver fasas ut

Uppdaterad
Publicerad

Över 40 länder har förbundit sig att fasa ut kolkraften – för att inte spräcka målet om max 1,5 graders uppvärmning.

Några av de största kolkraft-användarna i världen står bakom uppgörelsen som presenterades på onsdagskvällen under klimattoppmötet i Glasgow.

Men de allra största användarna står utanför.

Storbritannien, Polen, Kanada, Vietnam, Chile och ett 40-tal andra länder har skrivit under ett avtal där de förbinder sig att fasa ut kolkraften. De rikare länderna ska ha lyckats med detta under 2030-talet och de fattigare under 2040-talet, rapporterar flera medier.

– Dagens ambitiösa åtaganden från våra internationella partner visar att kolets slut är i sikte, sa Storbritanniens affärssekreterare Kwasi Kwarteng under onsdagen rapporterar The Guardian.

Han ser avtalet som en milstolpe, säger han, eftersom nationer från världens alla hörn skrivit under det.

Kina och USA står utanför

Kolanvändningen är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser, enligt International Energy Agency. Men långt ifrån alla länder är eniga om att kolkraften bör fasas ut under de närmsta decennierna och de största kolkraft-användarna, Kina, Australien, Indien och USA, har inte skrivit under avtalet.

Experter uppskattar dock att rikare länder behöver fasa ut kolkraften till 2030, för att 1,5-gradersmålet ska kunna hållas. Att de får hela 2030-talet på sig att lyckas med detta ställer sig flera kritiskt till. Bland annat Elif Gündüzyeli vid Climate Action Network Europe:

– Detta är inte en game-changer. En tidsfrist för utfasning till 2030 bör vara ett minimum, och det här avtalet har inte det, säger han till The Guardian.

”Skillnad på ord och handling”

Jamie Peters, chef för kampanjer på Friends of the Earth, håller med.

– Somliga kanske hörde vad premiärministern sa vid invigningen av COP. Jämför det med detta och fundera över varför det är en sådan skillnad mellan ord och handling, säger han till The Guardian.

Juan Pablo Osornio, chef för miljöorganisationen Greenpeaces delegation på COP26, ifrågasätter också avtalets betydelse.

– Det här avtalet är inte ens nära att åstadkomma vad som behövs, säger han, enligt BBC.

Omkring 140 organisationer har också anslutit sig till avtalet, och Chris Littlecott som är socialchef på tankesmedjan E3G, ser positivt på utvecklingen.

– Det här engagemangen gällande kol är definitivt ett stort steg framåt och skulle ha varit otänkbart för ett eller två år sedan, säger han till The Guardian.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.