Pensionsguide för de vilsna

Uppdaterad
Publicerad

Från och med år 1999 har Sverige ett nytt pensionssystem för den allmänna pensionen, som består av tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Det ersätter det gamla systemet med folkpension och ATP.

Både löntagaren och arbetsgivaren betalar pensionsavgifter som går till den allmänna pensionen. Den sammanlagda avgiften för löntagaren är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Av dess går 16 procent till inkomstpensionen och 2,5 till premiepensionen.

Inkomstpensionen liknar det tidigare ATP-systemet. Pensionen grundas på den sammanlagda inkomsten under ett yrkesliv och påverkas av faktorer som hur hög lönen är, hur löneutvecklingen i samhället ser ut, hur länge man arbetar samt när man väljer att gå i pension.

Till inkomstpensionen räknas även andra typer av ersättningar, som till exempel sjukpenning, föräldrapenning eller arbetslöshetsersättning. Socialbidrag är däremot inte pensionsgrundande.

För att få inkomstpension måste lönen vara beskattningsbar, vilket innebär att den måste vara minst 16.666 kronor eller högre.

Premiepensionen är det krångligare och nya inslaget i pensionssystemet. Den sköts av Premiepensionsmyndigheten (PPM) och innebär att pengar avsätts till ett individuellt konto. Den enskilde ska själv avgöra hur pengarna ska placeras i olika fonder.

Tillväxten i de fonder man har valt påverkar sedan pensionens storlek och det är svårt att förutse hur mycket den slutliga pensionen blir.

Storleken på premiepensionen beror också på hur mycket den enskilde väljer att spara och hur gammal man är vid pension.

Garantipension får bara de som haft en mycket låg eller ingen inkomst. Den uppgår till 7.047 kronor i månaden för den som är ogift, och till 6.286 om man är gift. Garantilönen kan kompletteras med bostadstillägg för pensionärer.

Utöver den allmänna pensionen finns också tjänstepensionen

De flesta anställda löntagare omfattas av någon form av tjänstepension, men avtalen för de olika arbetsgivarna varierar beroende på vilken arbetsgivare man har samt på vilket kollektivavtal som gäller. Tjänstepensionen består i sin tur av två delar: premiebestämd och förmånsbestämd pension.

Premiebestämd tjänstepension

Premien placeras av de anställda själva och påverkas av hur stort sparkapitalet är samt under hur lång tid pensionen tas ut.

Förmånsbestämd tjänstepension

En viss procent av slutlönen är löntagaren garanterad som tjänstepension.

Dessutom:

Utöver dessa delar finns det även efterlevandepension när någon nära anhörig har gått bort. Den kan till exempel bestå av stöd till efterlevande barn eller av änkepension för efterlevande maka.

De som är födda mellan 1938 och 1953 kommer att få en pension som är grundad på både det gamla och det nya systemet på så vis att de är garanterade en viss nivå på pensionen. Garantinivån motsvarar summan av den ATP och folkpension som tjänades in i det gamla systemet till och med år 1994.

Källa: PPM, Försäkringskassan

Pension för född 1938 eller senare

Du kan välja att bli pensionär när som helst, det finns ingen fastställd pensionsålder. Men – pension kan bara tas ut från och med den månad du fyller 61 år.

Pensionen blir lägre ju tidigare du tar ut den beroende på att inkomstpensionen delas på fler antal år och genom att tilläggspensionen minskas med 0,5 procent för varje månad som återstår till att man fyller 65 år.

Sent uttag av pensionen höjer ersättningen på två sätt: förutom att inkomst- och eventuell garantilön ökar för att man delar potten med färre antal år, ökar tilläggspensionen med 0,7 procent för varje månad från att man har fyllt 65 år. Dock längt till och med 70 års ålder.

Garantipension betalas inte ut före 65 års ålder.

Försäkringskassan

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.