Enligt Stefan Ingves är det troligtvis första gången som frågan om kontanter var med i Riksbankens stabilitetsrapport.

– Därför att när vi nu ser vad som hänt i det svenska systemet är det så att när Ryssland invaderade Ukraina så finns det vissa enskilda dagar när kontantuttagen ökar med upp till 100 procent, sa han på en pressträff om rapporten i veckan. 

En beredskap måste finnas för att klara hela logistikkedjan ut mot medborgarna.

– Det här innebär att bankerna bör fundera igenom hur man hanterar manuell service. Och då menar jag manuell service inte enbart bankomater, för om elen är borta fungerar inte bankomaterna heller.

Blivit bättre

Enligt Niklas Arvidsson, professor i industriell ekonomi och organisation på KTH, har infrastrukturen för kontanthantering förbättras i och med en ny lag som trädde i kraft 2020. Men det finns fortfarande problem. 

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, det gäller inte bara bankomater utan även kort, Swish och alla typer av betaltjänster. Försvinner elen skulle vi i princip vara beroende av de kontanter som finns ute hos allmänheten, och det är inte speciellt mycket. Slår man ut det handlar det kanske om 3 000-5 000 kronor per person.

Färre bankkontor

Det finns indikationer på att efterfrågan av kontanter ökat, dels i samband med pandemin men också på grund av kriget i Ukraina. Och som privatperson finns det en del man kan ha i åtanke, för att vara förberedd inför en eventuell kris.

– Se till att ha tillgång till många olika betaltjänster, det går att ha kontanter hemma. Se till att ha olika typer av betaltjänster. Det ökar möjligheterna om någon tjänst ligger nere.