I år kommer närmare 10.000 svenska män att få diagnosen prostatacancer. Det är den i särklass vanligaste cancerformen. Förr eller senare drabbas var sjunde svensk man av prostatacancer.
Prostatan är en valnötsstor körtel belägen mellan urinblåsan och ändtarmen. Dess enda funktion är att producera en vätska som blandas med spermier vid sädesavgång.
En tumör i prostatakörteln kan innebära att tumörceller via lymfbanor sprider sig till andra organ.
Täta toalettbesök
Ett tidigt symptom är täta toalettbesök trots att urinmängderna är små. Detta behöver inte betyda prostatacancer. Oftast handlar det om en ofarlig prostataförstoring, som är vanligt bland äldre män. För män under 50 år är dock förändrade vanor med vattenkastning en signal att uppsöka vårdcentral för undersökning.
Ärftlighet är en riskfaktor. Om far eller farfar har haft prostatacancer är risken större att själv drabbas.
Den enklaste metoden för att upptäcka prostatacancer är att en läkare undersöker prostatan med fingret genom ändtarmen. Ojämnheter och förhårdnader på körteln kan vara ett tecken på tumörbildning.
Undersökning genom blodprov
En annan metod är att ta ett blodprov och göra ett så kallat PSA-test. Vid prostatacancer läcker det prostataspecifika äggviteämnet PSA ut i blodet. Normalgränsen för PSA är 4 mikrogram per liter. Ligger värdet på över 10 mikrogram ökar misstanken om cancer. Kraftigt förhöjda värden kan indikera att tumören är stor eller har spridit sig.
Vid misstankar om cancer görs vävnadsprover och/eller ultraljudsundersökning.
Benhandlingsmetoderna varierar. Kirurgi eller strålning är de vanligaste alternativen.
Båda metoderna är förenade med biverkningar. Patienten kan drabbas av inkontinens, svårighet att kontrollera urin eller avföring, eller impotens, det vill säga svårighet att få erektion.
Fler drabbas
Antalet fall av prostatacancer ökar. Orsaken är inte klarlagd. Forskare undersöker om klimatfaktorer, kost och livsstil har betydelse för cancerutvecklingen.
Forskare debatterar även om man ska införa massundersökningar av män över 50 år, så kallad screening, eller om man ska avvakta pågående studier för att få ett säkrare underlag.
En europeisk undersökning som omfattar 200.000 män beräknas vara klar år 2007.
Källa: Cancerfonden och SVT:s medicinreporter Christer Åström