Kulturella värderingsfrågor och en splittrad riksdag är två faktorer som gjort regeringsläget skakigare – hör statsvetare Johan Hellström förklara. Foto: TT

Regeringskris igen – hur hamnade vi här?

Uppdaterad
Publicerad

I Sverige är vi vana vid stabila regeringar, till skillnad från till exempel Italien där kriserna avlöser varandra. Men nu plötsligt har vi två regeringskriser inom loppet av en mandatperiod.

– Sverige har varit ett av de mer stabila länderna, men sedan 2010 har styrkeförhållandena mellan de politiska blocken rubbats och de traditionella samarbetena har försvårats, säger statsvetaren Johan Hellström.

Sverige följer trenden för resten av Europa. Där har fler länder fått fler regeringskriser de senaste åren. En förklaring är att fler högerpopulistiska partier kommit in i parlamenten och rubbat den traditionella maktbalansen mellan borgerliga och socialistiska block. 

Sverige har fortfarande en mer stabil situation jämfört med andra länder i EU.

– Mest instabila i Europa är Italien där en genomsnittlig regering sitter i ungefär ett år. Ett annat exempel är Belgien där man har väldigt många partier som är mer eller mindre jämnstarka, säger Johan Hellström.

Hur stort problem är återkommande regeringskriser?

– Problemet är vid regeringsbildningar, men när en regering väl sitter så är det inte problematiskt att parlamentet har mycket inflytande. Och efter ett tag lär sig faktiskt partierna att hantera situationen genom att till exempel bredda sina samarbeten, säger han.

Hör tre konkreta förklaringar om varför Sverige hamnat i det här läget i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.