Malin Brodén har precis skrivits ut från tre månaders inläggning på psykiatrin i Lund. Hon står och röker utanför byggnaden. Hon är här för att hämta sina mediciner. Hon har själv erfarenhet av bältning. Under vårdtiden har hon bältats två gånger.

– Jag blir väldigt rädd, det är mycket skrämmande, säger hon. Jag får mycket mer panikångest när man inte kan röra sig.

Malin Brodén mår fortfarande dåligt av bältningarna och är rädd att det ska hända igen. Hon berättar att hon får flashbacks från händelserna.

– Jag vågar inte söka mig till psykiatrin igen eftersom jag är rädd för att bli bältad igen även om jag är lugn, säger Malin Brodén.

Bältesläggning är en omtvistad tvångsmetod. På Island är den förbjuden sedan 30-talet men i Sverige används den som en tvångsåtgärd när det är risk för patientens liv och hälsa. Anneli Jäderholm, som själv lider av en psykossjukdom har startat en kampanj för att helt få bort metoden. Just nu pågår det en namninsamling för att stoppa bältningar. Idag föreläste hon hos Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, i Malmö.

– Jag blir fastspänd när jag nästan inte orkar ett andetag till i livet, säger Anneli Jäderholm. För mig är det tortyr.

I Skåne bältades förra året 123 patienter. De flesta var unga tjejer och en del av dem var barn. Tidigare har barn bältats på vuxenpsykiatrin men nu har man skaffat en egen bältessäng. Vi träffar chefsläkaren över psykiatrin i Skåne.

– Vi hade 50 barn som vårdades förra året enligt tvångslagstiftning och av dem vad det en liten del som spändes fast, en marginell del, säger Gunnar Moustgaard. Vi vill användas bältesläggning så lite som möjligt både för barn och vuxna.

Psykiatrin i Skåne samarbetar med Riksförbundet för social och mental hälsa och är intresserad av att hitta nya metoder. Det pågår också flera projekt inom psykiatrin i Skåne som handlar om att ta hand om patientens sjukdom innan det gått så långt att en bältning är oundviklig. Men det är inte aktuellt att helt sluta med bältessängar. Gunnar Moustgaard tror inte att det går att få en nollvision när det gäller bältning.

– Vi skulle gärna vilja minska det och kan man undvika det helt är det naturligtvis bra, men den möjligheten har vi inte sett än, säger Gunnar Moustgaard, chefsläkare.

Men Anneli Jäderholm och kampanjen som helt vill förbjuda metoden tror att man kan använda andra metoder och vill att vården ska få mer resurser och personalen vidareutbildas.

– Historisk så förfasade vi oss över när vi ställde oss dårar och duschade oss med trädgårdsslang. Likaså förfasade vi oss över den tid när vi borrade hål i våra tinningar och lobotomerade oss, säger Anneli Jäderholm. Det har varit synliga konsekvenser. Därför tror jag att när hela samhället är med så tror jag att bältesläggningen kommer att försvinna.