Men konsekvenserna kan bli att bara de med rika föräldrar kommer att ha råd att ta sig in på bostadsmarknaden.

Det självklara är aldrig så enkelt som det låter. En förutsättning på bostadsmarknaderna i storstäderna är att du köper ditt boende, bostadsrätt eller hus.

Rika föräldrar krävs

Med hårdare krav på egna pengar i bostadsaffären gäller det att du har ett antal hundra tusen på banken. Om du inte har fått dem av arvtanten eller har rika föräldrar så måste du spara ihop dem.

Så här kan kalkylen se ut om du måste ut med 10 procent av köpesumman. (Du sparar i båda exemplen 1.000 kronor/månad och får 1 procents ränta.)

Exempel 1: Spara ihop 100.000 kronor för att köpa bostad för 1 miljon kronor.

Spartid 8 år

Exempel 2 Spara ihop 300.000 kronor för att köpa bostad för 3 miljon kronor.

Spartid 22 år och 4 månader

Hemma till trettio

En miljon kronor kostar en etta i Stockholm – i förorten. Att ens komma till kontraktsskrivning kan alltså dröja åtta år. Trots att man har jobb och inkomster så kan det alltså dröja till långt efter trettio innan man lämnar hemmet.

Paret som har en tremiljoners villa i åtanke har alltså dryga 22 år att spara ihop till insatsen. Då ges man ju naturligtvis tid att tänka efter om man trivs tillsammans – i sällskap av svärföräldrar och de gemensamma barnen under samma tak.

Naturligtvis halveras tiden till ”bara” 11 år om båda sparar – det var ju skönt!

Hur stor marginal?

Vad vill man då skydda bostadsköparna ifrån? Naturligtvis att medborgarna skall sitta med för stora lån. Lån som till och med kan vara större än värdet på bostaden vid ett prisfall, något som kan bli besvärligt om man tvingas sälja huset/lägenheten vid till exempel arbetslöshet eller skilsmässa.

Visst smällen blir inte lika stor om man stoppar in mera egna pengar. Men hur stor marginal skall man ha för prisfall? Är det acceptabelt att priset för marginalen är att bara de med rika föräldrar skall ha chans på en bostad?

Ett alternativ till egna pengar är att låna på ”annat sätt”. Men att låna ”på annat sätt” innebär att du inte har bostaden som säkerhet vilket är avsevärt dyrare.

Det finns andra sätt

Det finns enkla sätt att dra ner på lånen utan att för den skull hindra dem som inte har pengar från början att skaffa bostad.

Att inte ”smarta” Riksbanken och Finansinspektionen har tänkt på det är för mig en gåta. Lösningen är helt enkelt att ställa krav på amortering. Alltså man måste betala av (mer) per månad på sin bostad. Det ger chansen för dem som har jobb men inga startpengar att förverkliga drömmen om ett eget hem.

Peter Rawet

Ekonomikommentator