När vi bestämde oss för att göra en visualisering på utvecklingen av medborgarnas inkomster tyckte vi att det var viktigt att inkludera så många variabler som möjligt. Samtidigt ville vi göra det hela överskådligt. Slutligen landade vi på kön, fem åldersgrupper, elva inkomstspann och fem årtal.
All inkomstdata är offentlig och finns tillgänglig hos Skatteverket och SCB. Däremot är den här typen av databaser med så många detaljer och korrelerande variabler något man måste specialbeställa, vilket i det här fallet har gjorts av oss i samarbete med Agenda. Det är också det som gör det här underlaget unikt.
Vad visar visualiseringen?
Redan i ett tidigt stadium blev det tydligt att inkomsterna generellt har nått högre nivåer och att de allra flesta inkomsttagare har fått mer i plånboken de senaste 20 åren, även efter det att pengarnas värde inflationsjusterats.
Visualiseringen visar också tydligt att inkomstspridningen har ökat mycket, speciellt mellan åren 1995-2000 och 2005-2010. De med riktigt höga inkomster har blivit många fler, men även de med lägst inkomster har ökat. Framförallt visar grafiken att unga med låga eller inga inkomster blivit betydligt fler de senaste 20 åren.
Mellan män och kvinnor kan man se att inkomstklyftan består, även om medelinkomsten för bägge grupperna ökat på samma sätt som för befolkningen i stort.
Grafiken
Eftersom den här typen av detaljerad data måste specialbeställas från SCB, i på förhand angivna intervall, behöver man redan innan beställningen ha fattat beslut kring hur statistiken ska presenteras.
En annan utmaning gäller statistikens omfattning. Vi har försökt göra en avvägning mellan presentationen och innehållet, och samtidigt begränsa antalet val i applikationen så att grafiken blir så överskådlig som möjligt.
Fördelning av inkomst kan visualiseras på många sätt. Vi har valt att alltid visa 100% av Sveriges befolkning, där varje figur motsvarar en procent. Även när vi väljer att visa kurvor istället för figurer så representerar hela kurvan 100%. Genom att använda procent istället för antalet individer så gör vi det möjligt att göra jämförelser mellan olika stora grupper. Vi visar det faktiska antalet individer som en figur eller en kurva representerar i texten bredvid grafen.
Problem med statistiken
Som alltid med jämförelser mellan breda grupper finns det vissa problem att ta ställning till innan man drar slutsatser. Alla grupper innehåller ju såklart alla möjliga typer av människor, allt från studenter, sjukskrivna och timanställda till nollinkomsttagare som lever av sitt kapital. I gruppen unga vuxna i åldern 20-34 visar statistiken en rejäl ökning av låginkomsttagare mellan 1991 och 2010. Detta kan delvis förklaras av att det är i denna grupp man hittar flest studenter. Och att en större andel av åldersgruppen 20-34 sökte sig till högskola 2010 än 1991 går att konstatera. Men om man däremot jämför åren 2005 och 2010, där antalet studenter är konstant mellan åren, kan man fortfarande se en markant ökning av låginkomsttagarna i åldern 20-34.
För att man ska kunna jämföra inkomster mellan åren har vi inflationsjusterat all inkomstdata i underlaget.
Teknik
Rent tekniskt har applikationen 2 lägen – ett för nyare webbläsare (Chrome, Firefox, Safari och Internet Explorer 9) och ett för äldre webbläsare (t.ex. Internet Explorer 7 och 8). Den enklare versionen av visualiseringen får även de som har små skärmar, exempelvis de som tittar på sidan från sin mobil.
Med hjälp av JavaScript-biblioteket Modernizr och så kallade Media Queries kan vi avgöra vilken funktionalitet webbläsaren har respektive hur stor skärmupplösning enheten (datorn, telefonen eller dylikt) har. Utifrån dessa förutsättningar väljer vi hur avancerad grafik som kan visas. I moderna webbläsare kan figurerna och kurvorna ritas i SVG (Scalable Vector Graphics), vilket ger en högre bildkvalitet. Här kan vi också använda animationer och utnyttja interaktivitet på ett bättre sätt jämfört med andra webbläsare som inte stödjer denna teknik.
För att underlätta kopplingen av statistiken till grafiska element, så som figurer, linjer och kurvor, använder vi JavaScript-biblioteket D3. D3 har också en hel rad hjälpfunktioner för att bl.a. skapa diagram-skalor och interagera med grafiken.
Själva statistiken som visas i applikationen lagras i en separat databas på vår server och hämtas in på begäran via ett så kallat API (Application Programming Interface).
Journalistiskt urval
Att välja fokus och inriktning har till störst del styrts av det vi sett när vi utvecklat visualiseringen. Om en grupp ser ut att göra en extra intressant utveckling eller om man kan se skillnader mellan specifika grupper så har vi gått till databasen och kollat närmare på det. Det har sen vägts in i utformningen av den kapitelindelning vi har gjort. Varje kapitel är en snabb ingång i de jämförelser vi tycker är av störst allmänintresse.
Förutom de förvalda visningarna kopplade till våra kapitel finns det i den interaktiva versionen av applikationen också möjlighet att själv jämföra de variabler man finner intressanta. Där kan man också se hur inkomstskillnaderna för alla kommuner i Sverige utvecklats mellan åren 1991 till 2010.
Anledningen till att vi inte har data tidigare än 1991 beror på att det var det första året som SCB kunde leverera så detaljerad data.
Har ni några frågor om hur vi gjort applikationen så får ni gärna mejla oss på pejl@svt.se