Sent på fredagskvällen debatterades den mest kontroversiella frågan på årets landsmöte, regeringsfrågan, och vilken typ av samarbete Liberalerna kan tänka sig med Sverigedemokraterna.
Regeringsfrågan är den politiska fråga som sysselsatt Liberalerna allra mest de senaste åren och partiet har varit djupt splittrat. Det är egentligen inte så konstigt. Socialliberalismen är på många sätt en ideologisk motpol till konservativ nationalism.
I grunden är det nog få liberaler som vill samarbeta med Sverigedemokraterna, men många vill se en borgerlig regering, och är förutsättningen för detta samarbete med SD, är de beredda att acceptera det.
”Bibehålla en politisk fred knepigare”
Också för Nyamko Sabuni har detta varit den viktigaste frågan inför årets landsmöte. I sitt inledningsanförande vädjade hon om ett tydligt mandat. Hon fruktade att landsmötet skulle sätta upp nya röda linjer som skulle kunna begränsa hennes handlingsfrihet vid en regeringsbildning.
Och efter en lång debatt på fredagskvällen fattade landsmötet det beslut hon ville ha. Hon fick det efterfrågade mandatet. Landsmötet bekräftade det beslut som partirådet redan har fattat. En linje som innebär att Liberalerna ska sikta på en borgerlig regering även om det innebär att man behöver ta stöd av Sverigedemokraterna. Däremot vill Liberalerna inte vara stödparti till en regering där SD ingår.
Men att vinna den politiska striden är en sak, att bibehålla en politisk fred kan vara knepigare. Avgörande för Nyamko Sabuni blir nu att försöka sluta leden kring partiets kurs i regeringsfrågan. Vissa motståndsfickor finns kvar, till exempel i Stockholm, och frågan är nu om de kommer att acceptera det beslut landsmötet fattat i regeringsfrågan, eller om de fortsätter att ifrågasätta partilinjen.
Men även om beslutet i regeringsfrågan blev en framgång för Nyamko Sabuni utdelade landsmötet ändå ett antal nålstick mot partiledningen.
I flera frågor sade landsmötet nej till skärpningar av integrationspolitiken och rättspolitiken där partiledningen varit pådrivande. Det här kan skapa problem om Liberalerna blir en del av en ny borgerlig regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, som också samarbetar med Sverigedemokraterna.
Bland annat röstade landsmötet ner förslaget om att göra det möjligt att frånta individer med dubbelt medborgarskap det svenska medborgarskapet om de dömts för exempelvis terrorbrott.
Anonyma vittnen och visitationszoner besvärliga
Andra frågor där partiledningen gick på pumpen var förslagen om anonyma vittnen och visitiationszoner. Här skrev Liberalerna förra året en debattartikel med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om att just dessa åtgärder bör införas för att komma åt gängbrottsligheten. Men nu har alltså Liberalernas landsmöte sagt nej till dessa förslag.
Det besvärliga för Liberalerna är att just anonyma vittnen och visitationszoner blivit några av Moderaternas viktigaste förslag för att komma åt gängbrottsligheten. Det är svårt att tänka sig att Moderaterna är beredda att ge upp dessa förslag om partiet hamnar i regeringsställning.
En annan fråga som har stor symbolisk betydelse för Liberalerna är språkkravet. Dåvarande Folkpartiet lanserade redan 2002 en första version av detta förslag, då kopplat till medborgarskap. På årets landsmötet ville partiledningen driva igenom ett liknande språkkrav för permanent uppehållstillstånd, men där sade landsmötet nej. Ännu ett bakslag alltså även om Liberalerna alltjämt står bakom språkkravet för medborgarskap.