Länderna ännu oeniga kring det gränsöverskridande renbetet

Uppdaterad
Publicerad

Det gränsöverskridande renbetet är en fråga där Norge och Sverige inte lyckas nå enighet. Diskussionerna har pågått i 20 år.

Under måndagen var det dags igen. Norska och svenska ministrar som möts och diskuterar ländernas olika sätt att se på det gränsöverskidande renbetet. Den här gången var det återigen nya ministrar som möttes i frågan. Men problemställningen är fortsatt densamma.

Sverige följer lappkodicillen och Norge följer sin lag som är skriven efter 1972-års renskötselkonvention.

Alla är överens om att situationen som den är nu inte är bra. Den resulterar i konflikter över gränserna som leder till rättegångar.

Sametingen och SSR har länge krävt att staterna ska enas i den här frågan.

Norska landbruks- och matministern Sandra Borch kommenterade mötet under dagen till NRK och sa att det är ett problem att man inte har något gemensamt regelverk. 

– Det ger även rennäringsutövarna problem i deras vardag. Så vi har sagt att vi måste hitta en lösning som är bra för rennäringen både i Norge och i Sverige.

Svenska ministern ställer inte upp på intervju

Sveriges landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg meddelade innan mötet via sin pressekreterare att hon inte ställer upp på en intervju.

I en intervju med SVT Sápmi 2020 sa dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson att det kan bli tal om en annan lösning än en konvention för att reglera det gränsöverskridande renbetet.

-Det kan bli en annan lösning. Det är en fråga som vi behöver diskutera hur vi lämpligast löser den.

Kan du nämna vad för typ av lösning?

– Man exemplevis lösa det med någon typ av avtal. men i nuläget är vi inte där än. Det viktiga är att vi efter tio år då vi inte kunnat tala med varandra, vi har haft låsta positioner, har vi nu ett läge där öppnar för att hitta lösningar, sa Jennie Nilsson till SVT Sápmi för två år sedan.

Se klippet ovan om bakgrunden till konflikten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.