– Det är ett rejält arbete svenska kyrkan ska göra i försoningsprocessen. Det är viktigt att det arbetet har sin gång och att vi inväntar de utredningar som pågår för att vi ska kunna fatta ett väl genomarbetat beslut, säger Isak Öhrllund (S), ledamot i förvaltarskapsutskottet i kyrkomötet.

Direktiven ska tas i december

Enligt kyrkostyrelsen är man nu på gång med utredningen som ska titta på kyrkans förvaltning av mark och skog. Direktiven för en utredning väntas tas på nästa kyrkostyrelsemöte 19 december.

– Vi är inte klara än med direktiven men det kommer handla bland annat om att beskriva och beakta urfolksperspektivet och att samråda med svenska kyrkans samiska råd och andra samiska representanter, säger Wanja Lundby-Wedin (S).

”En ständig diskussion kring balanspunkten”

Det som ska utredas är hur prästlönetillgångarna, alltså mark, skog och fonder, ska förvaltas. I dag är skrivningen sådan att vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

– Om det är en obalans, om det är en övervikt mot ekonomiska värden så är det så att vi måste balansera upp mellan de fyra hållbarhetsdimensionerna som vi pratar om inom kyrkan. Ekonomiska, ekologiska, sociala och andliga värden. Men det får utredningen visa. Det är också viktigt att vi inte går in och detaljstyr hur stiften ska jobba, säger Isak Öhrlund (S).

Det handlar om mycket pengar för Svenska kyrkan, kan det påverka det här arbetet?

– Det som är huvudsaken med de här tillgångarna är att kunna dela ut vinstdelar till församlingar och pastorat. Men de ska förvaltas på ett genomtänkt sätt. Och hållbarhetsfrågan har blivit mer aktuell på senare år. Det är väldigt spännande, det är en ständig diskussion kring balanspunkten, att kanske jobba mer med hållbarhet. Och då kommer urfolksfrågan och det perspektivet in, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.