Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sametinget kräver att regeringen återkallar tillståndet för en bearbetningskoncession för gruva i Gállok. Det är en del av det uttalande som Sametingets plenum beslutade i torsdags. Foto: SVT Sápmi

Sametinget till regeringen: Ta tillbaka beslutet om Gállok

Uppdaterad
Publicerad

Sametinget riktar skarp kritik till svenska staten genom ett uttalande om Gállok som klubbades igenom under torsdagens plenum i Luleå. Man kräver bland annat att pågående markexploateringar stoppas.

Under tre dagar har en arbetsgrupp på Sametinget arbetat fram uttalandet. Det mottogs sedan enhälligt av plenum.

Sametinget uppmanar bland annat svenska staten att respektera det samiska folkets mänskliga rättigheter i beslutet om bearbetningstillstånd för gruva i Gállok.

Här är Sametingets uttalande om Gállok:

Regeringen beslutade den 22 mars 2022 att bevilja tillstånd för en bearbetningskoncession i Gállok. Beslutet visar på den svenska regeringens inställning till samers urfolksrättigheter och att staten fortsätter kränka renskötseln, det samiska folket och samiska markrättigheter.

En gruva i Gállok medför att den traditionella renskötseln i området omöjliggörs och skapar långtgående negativa konsekvenser för natur, samisk kultur och samiska näringar. Beslutet togs trots att enskilda samer, berörda samebyar, Sametinget, flera av FN:s specialrapportörer, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Amnesty, Civil Right Defenders och ytterst UNESCO, alla avstyrkt detta. Det saknas ett helhetsgrepp om vilka konsekvenser gruvan medför.

Världsarvet Laponia är skyddat av UNESCO för sina natur- och kulturvärden. Området är det största i världen och ett av de sista som grundar sig på ett traditionellt levnadssätt där renskötseln och levande samisk kultur är avgörande. I regionen finns stora delar av Europas sista urskogar som är ovärderliga för bevarande av biologiskt mångfald och i den planerade gruvans absoluta närhet finns det gammal urskog, som behöver ett permanent skydd.

Regeringen bortser i sitt beslut helt från samernas status som urfolk och statens förpliktelser gentemot renskötseln, det samiska folket och berörda samer. Detta är anmärkningsvärt då rättsutvecklingen för internationell lagstiftning och dess tillämpning på nationell nivå gått starkt framåt, vilket också syns bland annat i prejudicerande domar i Högsta Domstolar angående Girjas, Nordmaling, Fosen och Deatnu.

Sametinget förväntar sig, utifrån den ständigt återkommande kritiken från FN-organen som Sverige erhåller för sin oförmåga att leva upp till nationalstatens förpliktelser gentemot samerna, att regeringen tar sitt ansvar. Förutom alla konsekvenser som framförts under processen gång, innebär beslutet en stor hälsomässig påfrestning för alla samer som berörs. Sametinget kan nu se hur man i den så kallade gröna omställningens namn ska fortsätta exploatera markerna i Sápmi med regeringens goda vilja med förenklingar av tillståndsprocesser. Detta är inte förenligt med varken klimatmålen satta av FN eller av internationella åtaganden och mänskliga rättigheter.

Genom sitt beslut har regeringen tydligt signalerat att man sätter kortsiktiga ekonomiska intressen och utvinning av naturresurser före skyddet av natur och miljö samt före grundlagsskyddad renskötsel, samisk kultur och alla samers mänskliga rättigheter. 

Sametingets plenum motsätter sig kraftfullt regeringens beslut. Bara veckor före beslutsfattandet trädde lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket i kraft. Regeringen har även nyligen beslutat om att inrätta en sanningskommission för att kartlägga och granska den politik och övergrepp som förts och fortfarande förs gentemot det samiska folket. I internationella sammanhang vill Sverige framstå som en stark försvarare av urfolks rättigheter. Detta gäller bevisligen inte i Sápmi, utan samer som utsätts för regeringens till synes godtyckliga beslut, måste kämpa i domstolar både på nationell och internationell nivå för att få gehör för sina rättigheter. Detta är oacceptabelt och ohållbart.

Genom regeringens beslut beträffande Gállok förhindras samer att fortsätta bedriva sin kultur i gemenskap och kontinuitet med andra samer, vilket är i strid med artikel 27 i ICCPR.

Sametingets plenum understryker:

  • att det samiska folkets kultur och identitet är nära sammankopplat till naturen, mark och vatten inom Sápmi 
  • att det samiska folket har rätt till självbestämmande och att äga, kontrollera och förvalta våra förfäders land och territorier, vatten och andra resurser

Sametingets plenum uppmanar:

  • Sveriges regering att respektera det samiska folkets mänskliga rättigheter i beslutet om bearbetningstillstånd för gruva i Gállok
  • regeringsföreträdare, myndigheter, företag och beslutsfattare att respektera samers urfolksrättigheter och rätt till inflytande

Sametingets plenum kräver:

  • att regeringen återkallar tillståndet för en bearbetningskoncession för gruva i Gállok  med anledning av samernas urfolksrättigheter, mänskliga rättigheter och en helhetsbedömning av gruvetableringens effekter med bland annat  all infrastruktur, kumulativa effekter samt att en samhällsekonomisk analys genomförs.
  • att pågående markexploateringar stoppas och omprövas utifrån rättsutvecklingen som fastslås bl.a. Girjasdomen och  i domen som Norges Høysterett meddelade 11 oktober 2021 i Fosensaken.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.