Svensk uranbrytning förbjöds 2018 med hänvisning till de stora riskerna för hälsa och miljö. I takt med elbristen har därefter en diskussion uppstått om att bygga nya kärnkraftverk.
Ska Sverige kunna tillgodogöra sig de stora mängder uran som finns i landet, måste lagen ändras, menar klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
– Jag tycker vi behöver urangruvor i Sverige, sa hon nyligen i en intervju med SVT.
Ser allvarligt på uttalandet
Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson ser allvarligt på uttalandet.
– Man blir ju orolig, eftersom man vid gruvetableringar tittar mycket på norra Sverige. I konsekvensanalyserna ser man bara på ekonomiska effekter, inte på hur det drabbar urfolket samerna, säger han.
Urangruvor i samernas traditionella nyttjandeområden skulle få allvarliga konsekvenser, enligt Jonsson som representerar partiet Jakt- och fiskesamerna.
– Det drabbar inte bara rennäringen, utan även jakt och fiske. Det påverkar vår kultur och vår syn på markerna som något mer än bara en ekonomisk resurs.
Uppvakta EU-parlamentariker
Sametinget är redan remissinstans för den så kallade europeiska kritiska råmaterialakten, som ska trygga EU:s gröna omställning.
Efter klimatministerns uttalande blir det nu fler aktiviteter från Sametingets sida.
– Förutom yttrandet över råmaterialakten ska vi uppvakta regeringen och ta kontakt med EU-parlamentariker för att försöka påverka, säger Håkan Jonsson.
I januari uttryckte Håkan Jonsson i en SVT Sápmi-intervju sig försiktigt positiv till kärnkraft, som mindre skadligt än vindkraftverk.
– Jag kände då inte till att Sametingets plenum tagit beslut om att säga nej till kärnkraft. Det beslutet inrättar jag mig förstås i, säger Jonsson.