Arbetet med Sametingets språkpolitiska strategi påbörjades under förra mandatperioden och språknämnden beslutade att färdigställa strategin. Syftet är att den ska vara ett styrdokument för hur Sametingets språkarbete ska vara och ersätta Sametingets språkpolitiska handlingsprogrammet från 2016.  Strategin skickades i höstas ut på remiss till Sametingets partier, Sáminuorra, Landsförbundet svenska samer och Same Ätnam. Vilket resulterade att Min Geaidnus Hanna Sofie Utsi yrkade på återremiss.

– Inte ens de samiska minoritetssamordnarna i förvaltningskommunerna har fått den. Och de arbetar ju verkligen med språken, säger Hanna Sofie Utsi.

”Varför ska kommuner och myndigheter ha åsikter om Sametingets arbete med samiska språken”

Under debatten på plenum så ifrågasatte språknämndens ordförande Ulla-Karin Sarri varför strategin ska gå på en bred remissrunda.

”Jag frågar mig på vilket sätt stödjer man då tanken om samiskt självbestämmande när man lyfter att kommuner och statliga organisationer ska ha åsikter om Sametingets arbete med dem samiska språken” sa Ulla-Karin Sarri i talarstolen under debatten.

Språknämndens ordförande är inte orolig att de som arbetar med samiska språken i förvaltningskommunerna inte får tillgång till stragegin.

– Många är engagerade på andra sätt i de samiska organisationerna. En del av dem återfinns även i Sametinget som ledamöter. Så det finns många vägar in när man vill svara på en remiss, säger Ulla-Karin Sarri.

På vilket sätt valde ni ut remissinstanserna, med tanke på att varken Sameskolstyrelsen eller SSR var med?

– Genom diskussioner i språknämnden. Valet av instanserna föll på de som har fokus på språk och kultur på sin agenda.

Plenum beslutade efter votering att anta strategin som var styrelsens förslag. Min Geaidnu, Guovssonásti och Samelandspartiet reserverade sig till beslutet till förmån för förslaget om återremiss.