Protester mot att lagen dröjt för länge utanför finska riksdagshuset. Foto: Tiina Jutila/Yle

Sametingslagen i Finland stoppades i grundlagsutskottet

Uppdaterad
Publicerad

Den har diskuterats av tre regeringar – orsakat stora demonstrationer och en mindre regeringskris. Men nu står det klart att den nya sametingslagen i Finland inte kommer hinna behandlas av riksdagen före valet i vår. Nu går ärendet vidare till den nya regering som tar över efter valet.

Den nya sametingslagen har vållat stora protester i Finland där samiska undomar till och från demonstrerat utanför riksdagshuset. Det har tagit tre regeringsperioder utan att lagen har kommit på plats. Den nuvarande regeringen hade en ambition att driva igenom den innan valet i vår.

Lagen gick i november vidare till riksdagen efter en intern omröstning i regeringen där det största regeringspartiet, Centern, röstade emot.

De övriga regeringspartierna i den socialdemokratiskt ledda koalitationsregeringen hoppades däremot att allt skulle lösa sig i riksdagen.

– Jag är bekymrad över de samiska ungas situation. Jag vet att många upplever det väldigt tungt och traumatiskt att behöva gå igenom en sådan här process gång efter annat. Så det är vår skyldighet att söka lösningar, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson till SVT Sápmi i november.

Ordföranden: Fanns inte tid att enas

Men så blev det inte. När frågan var uppe i grundlagsutskottet tog det stopp. Centern röstade, enligt Helsingin Sanomat, med oppositionen. De anser att de inte finns tid att hantera lagen innan valet.

– Utskottet ansåg att det här ärendet är väldigt viktigt, men såg att det inte finns någon beredskap att avge ett betänkande inom ramen för detta schema, säger grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä till Helsingin Sanomat.

Vad som nu händer med lagen ligger i händerna på den regering som bildas efter valet.

Suoma Sáminuorat ordförand i tårar

Suoma Sáminuorat, ungdomsorganisationen på finsk sida, har varit aktiva i debatten. Deras ordförande Petra Laiti var i Oslo och deltog i demonstrationerna på Olje- och energidepartementet när hon fick beskedet.

– Icke samiska personer kan inte förstå hur vi har det, säger hon i en livestreaming på Instagram.

Hon lämnar nu demonstrationen i Oslo för att åka tillbaka till Finland för att kämpa vidare kring sametingslaget.

– Jag har att välja mellan att stanna här eller flyga tillbaka till Finland och kämpa för demokratin, säger hon.

Hon fortsätter med tårar i ögonen:

– Jag är glad att jag fått var här bland starka samiska ungdomar när jag fick det här beskedet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: SVT:s reporter Liselott Lindström på plats i Helsingfors förklarar varför lagförslaget vållat så stor debatt i Finland. Foto: Martin Meissner/TT

Därför är lagen omstridd

I dag kan den som vill rösta eller ställa upp i Sametingsvalet på finsk sida hänvisa till att en förfäder långt bak i tiden bedrivit samiska näringar.

Med det nya lagförslaget kommer det in ett tydligare språkkrav. För att få rösta i sametingsvalet måste du själv, dina föräldrar, dina far- eller morfäldrar eller dina far- eller morföräldrars föräldrar ha haft samiska som första språk. Det här innebär att en del nuvarande sametingspolitiker i Finland inte längre skulle kunna ställa upp i valet.

En majoritet av Sametingets ledamöter i Finland är för förslaget då de är rädda för en förfinskning av Sametinget. Flera av ledamöterna är inte aktiva inom samiska näringar eller samisk kultur i dag. Åtta av Sametingets 21 ledamöter är däremot emot lagen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.