Enligt Runesson kommer delbetänkandet innebära ett förslag om delat ansvar över jakten och fisket mellan staten och samebyn.
– Girjas och andra samebyar som visar sig ha bättre rätt, där blir ansvaret för viltförvaltningen delad mellan staten som hävdar markägande och samebyn som har jakt och fiskerätten, säger Runesson.
Under övergångsperioden, till det att kommittén har kommit med sitt slutbetänkande i maj 2025, föreslår kommittén att staten får fortsatt ansvar över småviltjakten och fisket på de berörda områdena. Girjas, som visat sig ha bättre rätt än staten, undantages som en följd av Girjasdomen.
Undvika en splittrad rättighetsbild
Det är de flesta i kommittén överens om menar Runesson. De berörda områdena som ingår i delbetänkandet är i huvudsak statliga marker ovanför odlingsgränsen och i skattefjällen. Att en viss rättighetsordning ska gälla för samebyarna i Norr- och Västerbotten som baseras på Girjasprincipen och en annan rättighetsordning för övriga berörda samebyar tror inte Runesson på. Han betonar att han vill undvika att det skapas ett A och B-lag mellan samebyarna.
– Jag tror inte att det är bra, det vore fint att hitta ett sätt att hålla ihop det här, säger Runesson.
Renmarkskommitén arbetar på ett förslag som innebär att lagstiftningen inte ska hindra lokala initiativ. Föreningar som uppfyller vissa kriterier ska kunna be om upplåtelserna och förvaltningen av småviltjakten och fisket. Enligt Runesson upplever många i kommittén att dessa frågor är komplexa och han medger att några ledamöter från den nuvarande regeringskonstellationen väntas reservera sig mot förslaget.
Hur förslagen kommer tas emot vill han inte sia om. Men utan att gå in på detalj understryker han att färre samebyar sannolikt kommer känna behov av att stämma staten om förslagen blir verklighet.