Nu har världens korruptionspolis, USA, slagit till igen. Ett av Sveriges största företag, telekomjätten Ericsson, uppskattar att de tvingas betala rekordhöga 12 miljarder svenska kronor i böter efter utredningar av den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen, SEC och justitiedepartementet, DOJ. Det handlar om misstänkta mutaffärer i Kina, Saudiarabien, Kuwait, Indonesien, Djibouti. Utredningen sträcker sig fram till och med april 2017. Så himla historiskt som företaget vill få det till är det alltså inte. Börje Ekholm har suttit i Ericssons styrelse sedan 2006 och varit dess vd sedan januari 2017. Och med lite enkel googling framträder en bild av ett företag som gång på gång under de senaste 18 åren ertappats med korrupta affärer.
Med sin avsättning till de amerikanska myndigheterna är Ericsson en rekordhållare av det mer tvivelaktiga slaget. De slår nämligen svenska Telias rekordböter om 7,7 miljarder kronor för sin korrupta affärer med regimen i Uzbekistan. Telia påstod sig inte ha någon aning om att när de slussade pengar via ett brevlådeföretag till en okänd uzbekisk kvinna, att de också smörjde diktatorn Ilham Karimovs dotter Gulnara.
Storaffärer i utvecklingsländer sker inte i ett vakuum utan med hjälp av svenska staten. När svenska storbolag får en order i ett utvecklingsland får de ofta hjälp av en investmentbank samt statliga Exportkreditnämnden (EKN) och Svensk Exportkredit (SEK). Det är statliga myndigheter som ska främja svensk export. Som garanter av lån i stora exportaffärer ställer de naturligtvis hårda krav på sina kunder, de svenska storföretagen.
I alla fall på pappret.
Det kan noteras att bara under 2015 garanterade Exportkreditnämnden affärer för Ericsson i både OECD och utvecklingsländer för över 13 miljarder kronor. I EKN:s årsredovisning för 2016 står det att läsa att “Ericssons starka ställning på världsmarknaden gör att EKN:s garantigivning till stor del handlar om telekom, år efter år.”
EKN:s affärer med storföretagen bygger på förtroende, blåögd naivitet skulle en del säga. Det EKN kräver av dig som storföretag är att du lämnar ett intyg om att du inte har eller ska lämna mutor i samband med affären. Dessutom får du lämna ett intygande om att du är medveten om att EKN:s ansvar för garantin kan upphöra om “en muta eller annan otillbörlig belöning har förekommit i exportaffären”. Även Svensk Exportkredit skriver att de inte accepterar korruption eller mutor och inte medverkar i sådana affärer.
Till SVT säger EKN att de ska undersöka om de varit delaktiga i de misstänkta mutaffärerna. Tidigare försäljningschefen på Ericsson, Jan Wäreby, sitter numera i EKN:s styrelse. Kanske kan han komma med några inspel.