I skollagen står att en förälder kan få ledigt, för sin elev, en längre tid om det finns synnerliga skäl. Vad som räknas som synnerliga skäl är upp till skolans rektor att bedöma och det gör att olika rektorer ibland gör helt olika tolkningar.
– Det är människor som gör bedömningarna och det gör att det blir olika bedömningar mellan skolorna. Men man måste tänka på alternativet, säger Jonas Nordström, Skolverkets chefsjurist.
Alternativet hade enligt Jonas Nordström varit mer detaljstyrning från politikerna. Men det vore inte att rekommendera, menar han:
– Hade lagen varit mer detaljerad, så ledighet aldrig fick beviljas för mer än till exempel fem dagar, eller bara för begravningar, då skulle det ju kunna bli så att rektorn blir låst och inte kan ge ledigt åt en elev som egentligen skulle behöva det.
Går inte att överklaga
Rektorn ska ta hänsyn till fyra aspekter innan hen fattar beslutet: För hur lång tid gäller ledigheten och hur angelägen är den, hur går det för eleven i skolan och vad finns det för möjligheter att ta igen den förlorade undervisningen när eleven kommer hem?
Enda undantaget från grundregeln att all makt ligger hos rektorn är om ledigheten som söks är kortare än tio dagar. I så fall får elevens lärare ta beslutet.
Rektorns beslut kan inte överklagas.
Ogiltig frånvaro
– Det gör också att det inte finns någon praxis. Hade det gått att överklaga rektorns beslut till domstol så hade det utkristallerats en praxis för framtida fall men nu stannar beslutet hos den enskilda rektorn, säger Jonas Nordström.
Om föräldrarna struntar i skolans beslut och åker iväg trots att att de fått nej räknas det som ogiltig frånvaro som ska skrivas in i elevens terminsbetyg.
– Sen bör man ju också fundera på som förälder vilka signaler det sänder till barnen om man åker iväg trots att man fått nej, vi har trots allt skolplikt i Sverige, säger Jonas Nordström.