Den senaste stora studien av förekomsten visar att så många som mellan sju och tio procent av alla barn har någon form av språkstörning. Det motsvarar ungefär två barn i en klass på 30.
De flesta upptäcks via screening på BVC och får behandling av logoped på sjukhus. Men i samband med skolstart skrivs många av de här barnen ut från logopedmottagningarna.
– Det krävs då att det finns någon inom skolan som kan fånga upp och ge fortsatt stöd, för vi vet att en språkstörning sällan växer bort, säger Marika Habbe som är specialistlogoped på Specialpedagogiska myndigheten.
Skolor säger själva att de saknar kunskap
Men SVT kan alltså visa att en stor andel av landets skolor saknar tillgång till logopeder, som är de enda som kan sätta diagnosen språkstörning. Och i flera undersökningar uppger skolor och kommuner runt om i landet att deras kunskap kring den här problematiken är begränsad.
– Många lärare uttrycker att de inte tycker att det känns likvärdigt för alla barn, säger Marika Habbe.
”Behöver ett omfattande stöd”
När Sveriges kommuner och regioner, SKR, 2018 undersökte personalsituationen inom elevhälsan uppgav 81 procent av kommunerna att de har utmaningar i att ge stöd till den här gruppen. Och i en kartläggning som Specialpedagogiska skolmyndigheten gjorde samma år svarade över hälften av skolorna att eleverna med språkstörning endast når kunskapskraven i viss utsträckning.
– Det mesta av inlärningen bygger på språk och därför behöver de här eleverna ett väldigt omfattande stöd av både pedagoger och logopeder, säger Marika Habbe.
