– All finansiering har betydelse. Det är självklart viktigt ur svensk synpunkt, eftersom vi ligger långt fram inom stamcellsforskning, säger Håkan Billig, huvudsekreterare på Vetenskapsrådet Medicin till SVT Text&Webb.
Håkan Billig tror att Sverige förmodligen kommer att få ta del av en större summa av forskningsmedlen än de flesta andra EU-länder.
20-30 svenska miljoner
Forskningspengarna som används i den svenska stamcellsforskningen i dag kommer från skilda håll, bland annat från amerikanska barndiabetesförbundet som bidrar med tiotals miljoner.
Men det är svårt att säga hur stor del av dessa pengar som går just till stamcellsforskning då dessa pengar även går till annan form av diabetesforskning.
Av de 300 miljoner som varje år fördelas till forskning inom medicin från Vetenskapsrådet går ungefär 20-30 miljoner till stamcellsrelaterad forskning, enligt en uppskattning från Håkan Billig.
Men det går enligt honom inte att uppskatta hur mycket som går till forskning på just embryonala stamceller och hur mycket som går till forskning på stamceller som tagits från benmärgen från vuxna individer.
14 dagar – sedan måste äggen förstöras
Till skillnad från flera andra EU-länder är det i Sverige redan lagligt med forskning på embryonala stamceller som plockats ur mänskliga embryon som kommit till genom att man befruktat ägg i forskningssyfte. Men därefter är forskning på embryot endast tillåtet i upp till 14 dagar efter befruktningen, sedan måste äggen förstöras.
Europas länder har skiftande reglering av stamcellsforskning, det är tillåtet i Storbritannien, Finland och Nederländerna men förbjudet i Tyskland och Frankrike. I Japan är stamcellsforskning tillåtet och även i Kina och Singapore är friheten stor.
Maja Lundbäck, SVT Text&Webb
Fakta stamceller
* Stamceller är så kallade omogna celler som genom att dela sig antingen kan ge upphov till nya stamceller eller till mer specialiserade celler. Den kan till skillnad från andra celler genomgå ett obegränsat antal celldelningar.
*Stamceller delas ofta in i olika grupper, dels adulta stamceller och dels embryonala stamceller. De adulta finns i benmärgen och kan utvecklas till många olika celltyper, men det är de embryonala som har förmågan att bildas till alla typer av celler.
* Forskningen har visat sig vara kontroversiell i många länder då de embryonala stamcellerna utvinns ur mänskliga embryon som blivit över vid IVF-behandlingar, det vill säga den metod som används vid provrörsbefruktning.
* Forskarna hoppas att stamcellerna ska kunna utnyttjas för att reparera eller ersätta skadade organ och bota sjukdomar som parkinson och barnleukemi.