Svensk forskning på väg till Jupiter

Uppdaterad
Publicerad

Svenska forskare utvecklar instrument till en satellit som ska skickas upp i en bana runt Jupiter 75 miljoner mil bort.

Strålningen kring gasplaneten är inte att leka med. Inte ens en kackerlacka skulle klara den.

När den europeiska rymdorganisationen ESA valde vilka som skulle utveckla de elva instrumenten till satellitprojektet Jupiter icy moons explorer mission (JUICE), fick Institutet för rymdfysik i uppdrag att ta fram två av dem. Det ena utvecklas i Uppsala och det andra i Kiruna.

Även om det är deras instrument som ska skickas ut i rymden så är forskarlaget redan på väg.

-Det är inte så att jag börjar fundera på min reseförsäkring, säger rymdforskare Gabriella Stenberg i Kiruna om arbetet med Particle environment package (PEP).

-Men vi är på väg till Jupiter, det är så det känns, tillägger hon.

Mäter energi

PEP ska mäta laddade och neutrala partiklar. Hur snabbt de rör sig, samt vilken riktning och massa de har.

-Det kan vara en syrejon eller en vätejon och då säger det en del om var den kommer i från, säger Gabriella Stenberg.

Partiklarna i Jupiters omloppsbana kan jämföras med människans blodomlopp, där strömmarna med partiklar är blodkärlen. Såsom blodet rör sig i människokroppen genom kärl ut till tårna och tillbaka vill forskarna följa energiflödet runt Jupiter. Med hjälp av insamlad data från JUICE ska en bild av planeten med dess större månar, såsom Ganymedes och Europa, målas i matriser.

Knappt 20 kilo får instrumentet från Kiruna väga.

Strålningen i omloppsbanan har hög energi som dödar och förstör. Strålningen riskerar att slå ut instrumenten helt, eller lura forskarna.

-I stället för en riktig partikel kan det vara strålning som har mätts, säger Gabriella Stenberg.

Hur instrumentet ska skyddas från stålningen är därför en av forskarnas viktigaste uppgifter att lösa.

Lång väntan

På marken kan sekunder kännas som evigheter. Som i samband med bilkörning och kartläsning i mobilen. I väntan på att kartan uppdateras missas den där svängen till vänster. I rymden är det ännu svårare. Det tar omkring en halvtimme innan en order från forskarna, skickad via en radiosignal, når satelliten svindlande 75 miljoner mil bort. Ytterligare en halvtimme senare vet forskarna om satelliten lydde.

-Man får leva med det. Inget som vi känner till kan röra sig fortare än ljusets hastighet, säger Gabriella Stenberg.

Först 2030 når JUICE omloppsbanan runt Jupiter, flera år efter att satelliten skjutits upp från rymdcentret i Kourou i Franska Guyana.

Uppskjutningen är planerad till 2022.

-Det kommer att vara första spänningsmomentet, att den går i väg som den ska, säger Gabriella Stenberg.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.