• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Ovanåkers och Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

I en ny rapport från OECD får Sveriges hantering av coronapandemin bottenbetyg. Foto: Fredrik Persson/TT / Fredrik Sandberg/TT

Sverige får bottenbetyg i stor coronastudie

Uppdaterad
Publicerad

Sverige får bottenbetyg i flera mätningar i en ny rapport från organisationen OECD om hur Europa hanterat coronapandemin. Bland annat är Sverige sämst i klassen på att få ned smittan och att skriva ut patienter från iva.

OECD, en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling, har i en rapport granskat hur 31 europeiska medlemsländer agerat under pandemin och vilken effekt smittan haft på dem. Detta var journalisten Emanuel Karlsten först med att rapportera om.

För svenskt vidkommande är rapporten stundtals dyster läsning. Sverige har enligt OECD till exempel haft stora problem att få ned R-talet, det vill säga hur många en sjuk person i genomsnitt smittar. I snitt tog det 34 dagar för de europeiska länderna att få ned R-talet till under 1, men för Sverige tog det 58 dagar. Det kan jämföras med Island (18 dagar) och Norge (27 dagar).

OECD uppger samtidigt att Sverige är det enda av de undersökta länderna som inte haft någon nedstängning. Man betonar också att det inte finns någon korrelation mellan graden av nedstängning i det undersökta landet och den tid det tog att få ned R-talet, ej heller hur länge landet varit nedstängt och tiden innan R-talet föll till under 1.

Bottenplacering för isolering och iva-patienter

Enligt OECD:s rapport ligger Sverige i botten även när det gäller att isolera sig och att skriva ut patienter från iva.

Under perioden mars till maj hade invånarna i de undersökta länderna minskat sin rörlighet med snitt 15,1 procent, skriver OECD. Mest hade Spaniens invånares rörlighet minskat – 22,2 procent – och minst hade rörligheten i Sverige sjunkit, 7,4 procent.

OECD konstaterar också att den tid det tagit för Sverige att minska antalet nyinskrivna på invensivvårdsavdelningarna var betydligt längre än i andra länder. När Frankrike och Nederländerna under våren kunde minska antalet nyinskrivna med 80 procent på tre till fyra veckor, tog det elva veckor för Sverige att göra detsamma.

Anders Tegnell tar rapporten med ro

Statsepimediolog Anders Tegnell tar dock rapporten med ro, då den enligt honom helt saknar kontext om hur landets hälsovård är uppbyggd och fungerar, vilket är helt nödvändigt när man studerar hälsostatistik. Det märks inte minst i mätningen om smittospridningen, säger Tegnell.

– Mätningen är gjord då Sverige ökade testningen väldigt mycket och ju fler man testar, desto fler fall hittar man – då blir det svårare att få ned R-talet, säger han. 

Inrikesminister Mikael Damberg menar att det är för tidigt i pandemin för att dra sådana slutsatser.

– OECD drar inga slutsatser, de presenterar statistik på olika områden. Det är klart att länderna ser olika ut och drabbades olika i pandemins första läge. Jag tror att det är för tidigt att dra de slutsatserna, säger han i Morgonstudion. 

-Vi ser nu hur stora delar av Europa drabbades hårt av andra vågen, vårt ansvar nu är att se till att Sverige inte dras in i ett lika allvarligt läge som de länderna, säger Mikael Damberg.

Inte bara bottenbetyg

Men OECD:s rapport ger inte bara ris till Sverige. Till exempel har effekterna på svensk ekonomi varit relativt små jämfört med övriga Europa och Sverige står sig även väl när det gäller testningen. OECD har där studerat antalet dagliga test per 100 000 invånare. Sverige landar där på 243 test, högt över snittet på 123 test.

OECD är också noga med att framhålla också att deras studie, som bygger på statistik från perioden februari fram till sista oktober, har gett ”initiala resultat” och inte ska betraktas som en ”definitiv granskning”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.