Sverige satsar mer på välfärden än vad många verkar tro, enligt SKL. Foto: TT

Svenskarnas villfarelse om välfärden

Publicerad

Tror du att vi satsade mer på välfärden förr? Du är inte ensam, men har delvis fel.
Resurserna till vård, skola och omsorg är på rekordhöga nivåer i dag, enligt SKL.
Fast det beror på hur man mäter, invänder Konjunkturinstitutet.

Välfärden är hotad, brukar det ibland heta från vissa politikers håll. Och det verkar också svenska folket tro, enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låtit göra.

Bara tio procent av svenskarna tror att satsningen är på topp i dagsläget. Nästan hälften tror att resurserna till välfärden var som störst på 1980-1990-talet.

Men sedan 1980 har resurserna till välfärden i form av vård, skola och omsorg ökat med 68 procent. Då är hänsyn taget till inflationen. Under samma tid har befolkningen ökat med 14,5 procent medan den demografiska sammansättningen, hänsyn taget till fler äldre, har ökat med över 16 procent.

Inget trendbrott

– Det är alltså en enorm ökning av resurserna, säger SKL:s chefekonom Annika Wallenskog.

Och det finns inget trendbrott de senaste åren.

– Nej, från 2005 ser det exakt likadant ut, säger hon.

Fast vad menar man med ökad välfärd, frågar sig statliga Konjunkturinstitutets (KI) prognoschef Jesper Hansson. Räknat i pengar är SKL:s slutsats sann.

– Men lönerna har ökat också, vi har inte fått mer personal i den offentliga sektorn, säger han.

Och det spretar också i de olika välfärdstjänsterna. På dagis har antalet barn tredubblats medan resurserna bara fördubblats. Men i skolan har kostnaderna ökat lite mer än antalet elever. De äldre får sammantaget ungefär lika mycket omsorg som tidigare, vilket bekräftas av Socialstyrelsen.

Men Jesper Hansson på KI skulle inte hålla med om det. Han tycker det blir missvisade att inte ta hänsyn till att allt blivit dyrare också. För de äldre är hans bedömning att omsorgen blivit lite sämre.

– Färre äldre får hjälp, men de som får, får mer, svarar Annika Wallenskog.

Brister i fokus

Den politiska debatten och nyhetsförmedlingen om brister här och där i vård och skola, förklarar förmodligen en hel del av människornas tro att resurserna till välfärden minskar.

– Sen när man har det bättre ställt hemma så ställer man högre krav, säger Annika Wallenskog.

Visst kan det finnas mycket som fungerar mindre bra. Och frågan vad man får för pengarna, besvaras inte heller i SKL:s rapport.

– Men det är viktigt att den politiska debatten sker utifrån korrekta fakta, säger hon.

Fakta: Så tror svenskarna om välfärden

Visa

Så här svarade 1 162 personer i telefonintervjuer i december på frågan: ”Vilket av följande år tror du att svenska kommuner och landsting satsade mest resurser på några av sina kärnverksamheter?”

Grundskolan

4 procent trodde att det satsades mest 1960

15 procent 1970

21 procent 1980

21 procent 1990

14 procent 2000

9 procent 2013

16 procent vet ej

Sjukvården

4 procent trodde att det satsades mest 1960

12 procent 1970

19 procent 1980

19 procent 1990

16 procent 2000

14 procent 2013

17 procent vet ej

Svarsprocenten är liknande även för barnomsorgen, äldreomsorgen och gymnasieskolan.

Källa: Ipsos, SKL (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer