En mjölkkarusell hos Vadsbo Mjölk utanför Mariestad. Gården är en av Sveriges största med över 1 300 kor samt ekologisk växtodling. Foto: TT

Sverige vill minska EU:s jordbruksstöd: ”Ska inte driva produktion”

Uppdaterad

Nästan 60 000 svenska lantbrukare delar på nära 10 miljarder kronor varje år i jordbruksstöd. Nu vill Sverige minska stödet – och på sikt fasa ut direktstöden. Samtidigt står bidragen för mer än hälften av jordbrukarnas inkomster och vissa menar att de är helt avgörande.
– Sveriges höga krav på livsmedelsproduktion ger konkurrensnackdelar, säger Vadsbo mjölks vd Johan Ocklind.

Sverige får varje år cirka 10 miljarder kronor från EU i jordbruks- och landsbygdsstöd. Runt en fjärdedel av de gårdar som får stöd är heltidsjordbruk, de får tillsammans ut nästan 80 procent av EU-pengarna. Där ingår stora gårdar som KC Ranch utanför Lund och Vadsbo Mjölk utanför Töreboda som får sju respektive åtta miljoner kronor varje år.

Minst får halvtids- eller fritidsodlare, med liten eller ingen jordbruksverksamhet, som får några tusen i ersättning för att hålla landskapen öppna eller bidra med växter för biologisk mångfald.

Tjänster till samhället

Johan Ocklind, vd på Vadsbo Mjölk, tycker att det vettigt att lantbrukare får ersättning för tjänster som har miljövinster.

– De höga krav som vi har på livsmedelsproduktion i Sverige ger konkurrensnackdelar gentemot andra länder i världen. Då är det rimligt att vi får kompensation.

Han är mer kluven till de frikopplade stöden.  

– Gårdsstöden har kapitaliserat i jordbruksmark vilket ger inlåsningseffekter. Det är ett system som lyfts in för länge sedan och det är svårt att ta sig ur. Å andra sidan finns det vackra bygder i Sverige som skulle vara granplantering om inte stöden fanns, säger han.

En vd på en annan av de stora gårdarna som valt att vara anonym säger att stödet är helt avgörande.

– Om stödet minskar enligt förslaget kommer vi förmodligen att tvingas avveckla verksamheten, förutsatt att inte priserna höjs i motsvarande mån. Lantbruket i Sverige har mycket låga vinstmarginaler även inräknat EU-stöden.

Marknaden ska styra

Nu pågår förhandlingar om EU:s budget för åren 2021-2027. EU-kommissionen vill spara på jordbruksstödet och satsa mer på bland annat försvar, forskning och innovation, se grafik.

Foto: Eva Eliasson/ SVT Grafik

EU:s långtidsbudget ovan och nedan hur man vill öka de olika posterna.

Foto: Eva Eliasson/SVT Grafik

”Ska inte driva produktion”

Sverige är ett av de länder som driver på för en minskad EU-budget och lägre jordbruksstöd. Ett marknadsorienterat jordbruk men fler riktade insatser är den svenska hållningen. Enligt Annika Svantesson på Regeringskansliet, som deltar i förhandlingarna, vill man på sikt fasa ut direktstöden som baseras på areal.

– Stödet inte ska driva produktion. Finns det intressant produktion ska du producera, annars ska du dra ner eller inte odla alls, säger hon.

– Om det hade varit lika konkurrenskraftigt på varje plätt i Europa hade det varit frid och fröjd, men så är inte fallet, säger Annika Svantesson. 

”Får inte gå för fort”

Mer än hälften av jordbrukarnas inkomster kommer från stöd, enligt beräkningar av EU-kommissionen.

Lars-Erik Lundqvist, näringspolitisk expert på LRF, menar att besparingarna kommer att bli kännbara för svenska lantbrukare. Han tycker att det är viktigt att sänkningen av stödet inte går för snabbt fram. 

Förra sommarens torka blev en stor knäck för ekonomin genom lägre skördar och högre foderpriser. Då var jordbruksstödet en välkommen försäkring. 

– Alla önskar att man fick mer betalt och var mindre beroende av jordbruksstöden men handeln är fri och det är svårt att isolera ett land som Sverige med en mer positiv prisutveckling, säger Lars-Erik Lundqvist.

Alla partier utom Centern och FI vill minska jordbruksstödet, enligt SVT:s valkompass.

Vad vill partierna göra med jordbruksstödet? Kolla själv i SVT:s Valkompass!

EU:s nya jordbrukspolitik i korthet

Visa

EU-kommissionen har föreslagit att jordbruksstöden ska minska i nästa långtidsbudget för åren 2021-2027. Enligt preliminära beräkningar skulle det innebära 7 procent mindre EU-medel till Sverige, 4 procent mindre i direktstöd och 15 procent till landsbygdsprogrammet. 

Direktstöden är inkomststöd som finansieras med EU-medel. Den största delen av dessa baseras på areal, men det finns också ett särskilt inkomststöd för den som jobbar med nötkreatur och för unga som startar sitt första jordbruksföretag.  

Landsbygdsprogrammet finansieras av både EU och Sverige. Genom det betalas ersättning ut för bland annat miljöinsatser, omställning till ekologiskt jordbruk, djurvälfärd och kompensation till gårdar i områden med sämre förutsättningar för odling. 

Konkreta åtgärder som föreslås i EU-kommissionens förslag är:  

Ett tak för direktstöden på 100 000 euro. Då får jordbrukaren räkna bort lönekostnader och eget arbete vilket innebär att ett fåtal gårdar i Sverige skulle beröras.  

Medlemsländerna får omfördela 15 procent av direktstödet till landsbygdsprogrammet och vice versa om de vill, samt ytterligare 15 procent om pengarna omfördelas till miljö- och klimatinsatser.  

Minst två procent av stödet ska gå till unga jordbrukare.  

Medlemsländernas förhandlingar om nästa budget är klara tidigast i höst, men beslutet kan också dröja till 2020.  

De fick mest i jordbruksstöd

Visa

KC Ranch, Skåne 8,2 miljoner 
Vadsbo Mjölk, Västra Götaland 7,2 miljoner 
Nynäs Säteri, Örebro 6,8 miljoner 
Lars Inge Gunnarsson, Halland 6,8 miljoner 
Wapnö Gård, Halland 6,7 miljoner 
Wanås Gods, Skåne 6,2 miljoner 
Axel Gyllenkrok, Skåne 6,2 miljoner 
Snatens Lantbruk, Gävleborg 6,2 miljoner 
Råbelöfs Godsförvaltning, Skåne 5,6 miljoner 
Björkil och Amnebyns Mjölk, Västra Götaland 5,5 miljoner

Summan gäller både direktstöd och ersättningar från landsbygdsprogrammet för stödåret 2018.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-budgeten

Mer i ämnet