SVT-meteorologen Pererik Åberg: Paradiset försvinner i havet

Publicerad

För SVT-meteorologen Pererik Åberg blev bröllopsresan till paradiset en påminnelse om hur människans klimatpåverkan kan få långtgående konsekvenser.

I västra Stilla havet, strax norr om Fiji ligger öriket Tuvalu. Omkring 9.000 invånare lever på de nio atollerna där kritvita sandstränder, kantas av palmer och hyddor.

Till dessa paradisöar reste SVT-meteorologen Pererik Åberg och SVT-medarbetaren Helene Åberg på bröllopsresa i oktober.

Det som mötte det nygifta paret var ett sjunkande paradis.

Visste om problemen
-Redan innan vi åkte visste vi att öarna hotas av översvämningar och när vi var där såg vi flera tecken på hur klimateffekterna förändrar Tuvalu, berättar Pererik Åberg för SVT Text & Webb.

Under vistelsen besökte paret några av de mindre tätbefolkade öarna likväl som den folkrika huvudön Funafuti. Pererik berättar att de mindre öarna är rena paradis. Den tätbefolkade huvudön där sophögarna är många och stora är inte fullt lika paradisisk.

Importen av konserver och andra livsmedel har ökat markant då invånarantalet har växt sedan 80-talet och fiskbestånden i närheten av öarna har minskat.

-Egentligen är ju deras sophögar inte annorlunda från våra, men de kan till skillnad från oss inte gömma sina sopor eftersom öarna är så små.

Stigande hav och stormar
Då temperaturen i världen stiger till följd av utsläpp från bland annat bilar och fabriker får smältande glaciärer världshaven att stiga.

För länder som Tuvalu, där den högsta punkten ligger fem meter över havsytan, får stigande hav genast konsekvenser i form av minskade landytor. Ökade temperaturer förändrar även levnadsförhållandena för djur och växter och i ett varmare klimat är även antalet stormar mer frekventa.

-Många öbor som vi talade med var väldigt medvetna om klimatproblemet och det allvarliga hotet mot deras hemöar. De berättade om flera förändringar, stränder som försvunnit, koraller som tappat färgen och den ökande svårigheten att hitta fisk i vattnen.

Förskjutna regn- och stormperioder är en annan förändring som observerats av öborna. Orkaner har tidigare drabbat Tuvalu med bortsvepta byar och skövlade palmer som följd. Skillnaden nu är att befolkningen inte längre vet i förväg när de ska börja oroa sig för stormarna, perioderna är inte längre pålitliga.

Allt allvarligare översvämningar
Öbor som Pererik och Helene pratade med beskrev översvämningarna på huvudön Funafuti i februari som de värsta någonsin.

-Hela ön var översvämmad och saltvattnet välde in från sidorna samtidigt som det trängde upp i från marken.
Pererik berättar att många har byggt sina hem på pålar men pålar kan knappast hjälpa en sjunkande ö.

-Nya Zeeland har åtagit sig att ta emot emigrerande öbor och många har redan flyttat.

Förändra eller försvinna
-Folket på öarna håller på att förändra sitt beteende för att minska miljöpåverkan, men deras utsläpp är redan i dagsläget mycket små. Det är i stället vi i västvärlden som måste ändra vårt beteende för att rädda öarna, men frågan är hur mycket vattnet runt Tuvalu har hunnit stiga innan vi gör något åt situationen.

-Jag vet inte om de känner agg mot oss som står bakom alla dessa utsläpp, de är inte ett argt folk. Däremot tror jag att de känner hopplöshet.

När solen går upp över Tuvalu för sista gången är det svårt att förutspå.

-Men det är högst troligt att ön kommer att försvinna helt.

Tove Hanell, SVT Text & Webb

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer