En odling av resistenta bakterier undersöks på Folkhälsomyndighetens smittskyddslabb i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Antibiotikaresistens – den långsamma krisen

Uppdaterad
Publicerad

Konsekvenserna av antibiotikaresistens är mycket allvarliga. Även om resistenta bakterier ofta är ofarliga för en frisk person, innebär de ett hot mot de som redan är sjuka och de kan äventyra liv och hälsa i samband med operationer där infektionsrisken är förhöjd.

I Sverige drabbas sjukhus återkommande av utbrott av resistenta bakterier, till exempel under 2017 och 2018 då den resistenta tarmbakterien vankomycinresistenta enterokocker spreds, inte bara mellan patienter på ett sjukhus utan också mellan sjukhus. I sådana fall kan en vanlig infektion bli dödlig. I vardagen är dessa problem allvarliga, men en utbredd antibiotikaresistens kan också göra det svårt att behandla skadade i en annan kris eller i krig.

Sverige har visat ambition i att möta hotet som antibiotikaresistens utgör, bland annat genom deltagande i forskningsprojekt och genom att biståndsmedel öronmärks för internationella insatser. Även inom landet finns beredskap för att bemöta utbrott av resistenta bakterier. Samtidigt kan inte ett enskilt land på egen hand lösa problemet. För att vara effektiva måste lösningarna vara globala och innefatta en mängd aktörer, från statliga institutioner och vården till läkemedelsindustrin och matproducenter.

Frågorna som måste besvaras är också många. Hur ska man säkra tillgång på gamla, fortfarande effektiva antibiotika? Hur ska man skapa strukturer som möjliggör utveckling av nya antibiotika? Går det att kombinera marknadsekonomiska incitament med en ansvarsfull försäljning och användning av antibiotika? Hur ska man förbereda sig inför eventuella storskaliga utbrott i Sverige, och vilka patienter ska prioriteras om inte alla kan få tillgång till antibiotika?

Under detta seminarium kommer Folk och Försvar att titta närmare på en av vår tids stora kriser. Vi kommer att få en beskrivning av hur antibiotikaresistens fungerar och vilket hot det utgör, en rapport från den svenska vården och ett myndighetsperspektiv på beredskapen för resistensrelaterade kriser.

Medverkande:

Daniel Kjellén, Folk och Försvar

Otto Cars, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct

Thomas Tängdén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset

Britta Björkholm, avdelningschef på Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd vid Folkhälsomyndigheten

Arrangör: Folk och försvar. Från 22/1.

Nyfiken på kommande sändningar? Prenumerera på Forums tablå.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer