Överenskommelsen nåddes i dag efter tio dagars intensiva förhandlingar. Den stora stötestenen var hur mycket försvarsanslagen ska höjas. Regeringens utgångsbud var sex miljarder kronor sammanlagt för de fem åren. Moderaterna krävde tio miljarder. Under förhandlingarnas gång har M, C och KD drivit en anslagshöjning på 13,7 miljarder kronor.

Höjt bud

Nu har regeringen och de tre Allianspartierna enats om 10,2 miljarder kronor, det vill säga en höjning på drygt två miljarder kronor i snitt per år. Det är drygt 800 miljoner kronor mer årligen än regeringens utgångsbud.

Regeringen och de tre Allianspartierna har också enats om att utreda Sveriges internationella samarbeten på det säkerhetspolitiska området. Allianspartierna har krävt en utredning om för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap. Enligt uppgift till TT står det dock uttryckligen i överenskommelsen att Sveriges alliansfrihet inte ska utredas. Det har varit viktigt för regeringen.

Hoppade av

Anslagshöjningen som regeringen och Allianspartierna kommit överens om ligger betydligt under det belopp Försvarsmakten ville ha, i snitt fyra miljarder kronor mer per år. Alla de pengar som partierna enats är inte heller helt nya. Där ingår en omfördelning från internationella insatser till Sveriges försvar och kompensation för höjda utgifter i framtiden, bland för att arbetsgivaravgifterna för unga ska höjas.

Folkpartiet hade krävt 3,4 miljarder kronor i årlig anslagshöjning och hoppade i måndags av förhandlingarna, eftersom partiet bedömde att regeringen inte skulle sträcka sig så långt.