Forum

Strider maktförskjutningen mot EU:s subsidiaritetsprincip – att det politiska beslutsfattandet ska vara decentraliserat till lägsta möjliga nivå? Foto: TT

Hur mycket makt ska till Bryssel?

Publicerad

Det har skett en förflyttning av makt från de nationella parlamenten till EU. Ett av de senaste exemplen är den så kallade återhämtnings­fonden, där EU skall låna 750 miljarder euro för att hjälpa medlems­länderna att komma på fötter igen efter coronakrisen. Nu förs det diskussioner om att stärka Bryssels makt även inom andra områden.

På dagordningen finns den så kallade sociala pelaren som bland annat syftar till att lagstifta om minimilöner – vilket strider mot den svenska modellen för lönebildningen.

Det förs även diskussioner om att EU skall utvecklas mot en hälsounion, att det ska skapas en gemensam försvarsunion, att få kapital- och bankunionen på plats och att samordna migrationspolitiken.

Men strider maktförskjutningen mot EU:s subsidiaritetsprincip – att det politiska beslutsfattandet ska vara decentraliserat till lägsta möjliga nivå?

Medverkande:

Lars Anell, f d ambassadör vid EU, Daniel Tarschys, professor emeritus i statsvetenskap och f d generalsekreterare i Europarådet, Lisa Pelling, statsvetare och chef för Arena Idé, Fredrik Johansson, huvudsekreterare i Moderaternas idéprogramkommitté.

Moderator: Eva Nisser

Arrangör: Arena Idé och Forum för EU-debatt. Från 9/11.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.