Precis som många andra regeringar runt om i Europa sneglar den svenska på Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark för att hitta sätt att pressa ned ungdomsarbetslösheten. Där finns fungerande lärlingssystem och färre unga är arbetslösa.
Lön enligt kollektivavtal
När budgeten presenterades i höstas ingick ett förslag på ett nytt svenskt lärlingssystem där studier varvas med yrkesutbildning på en arbetsplats. Nu föreslår regeringen också en särskild anställningsform som ger lärlingen rätt till lön enligt kollektivavtal.
I dag är intresset svalt för yrkesutbildningar men utbildningsminister Jan Björklund (FP) tror att möjlighet till anställning kommer att locka elever till lärlingsutbildningarna. Och inte bara för lönens skull.
Kan leda till riktiga jobb
-Om man väl har en anställning visar erfarenheten från Europa att den ofta omvandlas till ett riktigt jobb när man är färdig med lärlingsutbildningen, säger Björklund.
Även om lärlingarna kommer att få lön är det inga höga löner det handlar om. Om man utgår från de branscher som i dag har kollektivavtal för 16-17-åringar hamnar en halvtidslön på 5 000-6 000 kronor i månaden.
Det kommer inte att vara ett krav för arbetsgivarna att använda sig av den nya anställningsformen. Men Björklund tror att det kommer att användas i branscher med stora rekryteringsbehov.
Kan ta tid
Lagen bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2014, men Björklund räknar inte med omedelbar succé.
-En del reformer får omedelbar effekt, men den här förutsätter medverkan från mängder av aktörer, företag och parter. Allt det tar tid. Jag tror att en realistisk bedömning är att det till en början blir en rätt begränsad omfattning, säger Björklund.
TT