Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och valforskare Foto: SVT

SVT:s partibarometer

Publicerad

Nästa år är det val till både EU-parlamentet och riksdagen. Som en hjälp till väljarna kommer Sveriges Television regelbundet att redovisa en sammanställning av flera instituts opinionsmätningar, en sk poll of polls. Mallen är gjord av valforskaren och statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet.

Så här förklarar Henrik Ekengren Oscarsson tankarna bakom mallen som han har sammanställt för Sveriges Televisions räkning:


Bakgrund

I ett flerpartisystem med spärrgränser till parlamentet och där medborgarna väljer partier och inte regeringar är det viktigt att väljarna har så god information som möjligt om partiernas inbördes styrkeförhållanden.

Medborgare i en demokrati med många partier, som den svenska, behöver kunna ta hänsyn till den strategiska kontexten för att ha en möjlighet att rösta rationellt. Denna utgångspunkt finns noggrant redogjord för i en av statsvetenskapens flitigast citerade klassiker, Anthony Downs bok An Economic Theory of Democracy från 1957. Det är en demokratisk rättighet att kunna informera sig om partiernas ställning i den allmänna opinionen.

Syfte

Syftet med att väga samman många opinionsmätningar är att få en säkrare bild av rådande opinionsläge och trender. Tänkandet bakom poll of polls faller tillbaka på grundläggande källkritik: om flera oberoende opinionsmätningar bekräftar samma bild får medborgarna ett bättre underlag för bedömningar av partiernas styrkeförhållanden än om varje mätning presenteras enskilt.

Utgångspunkten för Sveriges Televisions sammanvägning är att betrakta opinionsmätningar från olika opinionsinstitut som om de utgjorde en och samma större mätning. För att ett sådant antagande skall vara rimligt krävs att undersökningarna kan betraktas som tillräckligt lika varandra.

De ska...

  • bygga på sannolikhetsurval (befolkningsurval eller slumpvis telefonuppringning)
  • ha överlappande fältperioder
  • använda samma datainsamlingsmetod (telefonintervjuer)
  • använda jämförbara frågeinstrument (röstningsintention vid ett tänkt riksdagsval idag)
  • eftervikta resultaten på ett likartat sätt (t ex kön, ålder, region, utbildning, minnesuppgifter för partival i föregående val)

Det finns inga mätningar som är helt identiska när det gäller urval, upplägg och genomförande. Dessutom är det svårt att i alla delar bedöma likheterna eftersom institutens tillvägagångssätt inte är kända på detaljnivå. Anledningen är att modeller för att skatta röstningsintention – på gott och ont – är ett konkurrensverktyg.

Fyra mätserier aktuella

Min bedömning är att det just nu finns fyra mätserier som är tillräckligt lika varandra för att kunna vägas ihop så att de kan betraktas som en mätning. De mätserierna kommer från Sifo, Novus, Ipsos, Demoskop.

Statistiska centralbyråns stora partisympatimätning (SCB/PSU) genomförs endast två gånger om året, i maj och november. Den skiljer sig från övriga mätningarna främst genom sin storlek och genom att det finns en fullständig transparens i undersökningsmetodiken. SCB/PSU bygger på ett renodlat befolkningsurval och har genom sina panelkomponenter en annorlunda undersökningsdesign än andra telefonundersökningar. Min bedömning är att den bästa användningen av SCBs mätning är att redovisa den separat vid sidan av SVT:s poll of polls.

Eftersom precisionen i skattningar från urvalsundersökningar beror på antalet svarspersoner är det nödvändigt att använda sig av viktade genomsnitt. En Demoskopmätning kan ha tusen svarande medan Statistiska centralbyrån upp till sex gånger så många. Antalet svarande ger direkta effekter på beräkningarna av felmarginaler och konfidensintervall.

Viktning och felmarginal

Det finns möjligheter att beräkna konfidensintervall (den statistiska felmarginalen, reds anm) kring skattningar från sammanvägda resultat under förutsättning att man betraktar de ingående mätningarna som del av en tänkt större mätning. Efter­som opinionsinstituten efterviktar sina resultat (s k poststratifiering) behöver man egentligen an­vända särskilda formler för att beräkna konfidensintervallen. Problemet är att vi saknar de de­talj­upp­gifter om poststratifieringen för att kunna använda dessa formler. Istället genomförs be­räk­ning­arna av konfidensintervall med de formler som används för den enklaste formen av obundna slump­mässiga urval.

Statistiska signifikanstest på 95 procentsnivån genomförs även för att erhålla information om

  • huruvida skattningen av parti X har förändrats signifikant sedan den senaste sammanvägningen
  • huruvida skattningen av parti X är signifikant större eller mindre än fyra procent
  • huruvida partigruppen C FP M KD eller V S MP är signifikant större än den andra.


Historisk träffsäkerhet

Instituten kommer inte att viktas efter historisk träffsäkerhet, vilket är vanligt i amerikanska sammanvägningar. Orsaken är att samtliga institut har visat sig ha en mycket hög träffsäkerhet i tidigare val, och att det inte finns tillräckligt med underlag för att döma någon som mer träffsäker än någon annan. Dessutom befinner sig surveymetodologin i en mycket snabb utveckling vilket betyder att historisk träffsäkerhet har en minskad relevans.

Ett Excelformulär har utvecklats för att anställda vid SVT på ett enkelt sätt ska kunna genomföra sammanvägningen på egen hand. Detta formulär skall offentliggöras vid varje publicering av sammanvägningen.

Göteborg den 25 mars 2013

Henrik Ekengren Oscarsson

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.