Stabilitet och legitimitet i svensk lönebildning

Uppdaterad
Publicerad

Inför den kommande avtalsrörelsen pressas arbetstagarsidan av urholkade reallöner och hot om ökad arbetslöshet, samtidigt som arbetsgivarsidan flaggar för ökade kostnader och svagare konkurrenskraft. Vilken betydelse har industriavtalets stabilitet för den fortsatta lönebildningen?

När industriavtalet tecknades 1997 skedde det som ett svar på löneinflation och hög konfliktnivå på arbetsmarknaden. Sedan dess har svensk lönebildning levererat breda reallöneökningar nästan varje år och stabilitet på arbetsmarknaden.

Nu är inflationstakten den högsta på 25 år, samtidigt som parterna förbereder sig inför avtalsrörelsen 2023. Vad betyder industriavtalet för den kommande avtalsrörelsen och för svensk lönebildnings fortsatta utveckling? Hur kan organisationsforskningen förklara industrinormeringens stabilitet och legitimitet?

German Bender, utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan, presenterar sin rapport ”Partiellt organiserade parter – stabilitet och legitimitet i svensk lönebildning”. Därefter paneldebatt mellan ledande företrädare för arbetsgivare, fackförbund och myndigheter.

Arrangör: Arena Idé och facken inom industrins produktivitetskommission. Från 6/10

Nyfiken på kommande sändningar? Prenumerera på Forums tablå

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.