Rättegången mot Mladic kan kortas

Uppdaterad
Publicerad

Ratko Mladic dåliga hälsa gör att han kanske inte överlever en flera år lång rättegång. För att snabba på processen kan flera av åtalspunkterna strykas.

När Slobodan Milosevic ställdes inför tribunalen i Haag för några år sedan var förhandlingarna så långdragna att han dog innan domstolen var färdig.

Ratko Mladic har enligt sin advokat fått flera slaganfall och kan vara delvis förlamad.

Ratko Mladic gripen

-Är han allvarligt sjuk går det att korta ner åtalet. Det som hände Milosevic vill man inte ska hända igen, säger Marie Tuma, svensk tidigare åklagare vid tribunalen.

Stryka punkter

Mladic är misstänkt för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. För snabba på det hela kan åklagaren dels stryka åtalspunkter, dels korta ner listan över vittnen som ska höras. Men även om åtalet minskas är en rättegång i Haag inte något som avgörs i en handvändning.

-Den här typen av mål är alltid omfattande. Det är väldigt svårt att säga exakt, men det kan ta allt från någon månad upp till ett år innan själva rättegången börjar, säger Tuma.

Kan ta fyra år

Sedan ska vittnen kontaktas och inställa sig. Den skriftliga bevisningen ska kontrolleras, dubbelkontrolleras och översättas.

Under tiden har Mladic försvar stora möjligheter att förhala processen. Och när domen väl förkunnas kommer den att överklagas.

-Om jag ska gissa mellan tummen och pekfingret så dröjer det nog två-tre år, längst fyra, innan vi har en lagakraftvunnen dom.

Det maximala straffet som väntar Mladic är livstids fängelse.

Sist av de stora

Före detta befälhavaren Mladic är den siste av de ”tre stora” som ställs inför krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien (ICTY).

Milosevic dog under pågående rättegång 2006, och processen mot den bosnienserbiske före detta presidenten Radovan Karadzic går snart in på sitt fjärde år.

Tribunalen inrättades 1993, och var då den första i sitt slag.

-Det var inte många som trodde på den då. Att alla tre skulle ställas inför rätta, det är en fullständig framgång, säger Marie Tuma.

Fakta: ICTY

FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) sattes upp 1993 efter en resolution i FN:s säkerhetsråd. Domstolen granskar misstänkta brott i samband med 1990-talets krig i Jugoslavien.

När den inrättades var ICTY den första domstolen i sitt slag sedan tribunalerna i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget.

De mest framträdande personer som ställts inför tribunalen är Slobodan Milosevic, före detta president i Serbien, och Radovan Karadzic, som var president i bosnienserbernas republik. Milosevic dog 2006 innan rättegången mot honom var avslutad. Processen mot Karadzic pågår fortfarande.

Dessutom har den bosnienserbiske toppolitikern Biljana Plavsic dömts i ICTY. Hon avtjänade sitt fängelsestraff i Sverige. De flesta som åtalats är serber och bosnienserber, men även kroater, bosniska muslimer och kosovoalbaner har dömts av ICTY.

Källa: ICTY (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ratko Mladic gripen

Mer i ämnet