Majoriteten var väntat. Oppositionen, socialdemokrater och De Gröna röstade till största delen för förslaget, men ansåg att regeringens förslag på en del punkter inte gick tillräckligt långt. Omröstningssiffrorna blev 513 för och 79 mot.

Den tyska koaltionensregeringen – som består av kristdemokrater och liberaler – ändrade inriktning på sin kärnkraftspolitik efter tsunamin i Japan i mars i år, och de efterföljande haverierna i reaktorerna i Fukushima. Det var en tvärvändning, året före hade man beslutat att förlänga drifttiden för tyska kärnkraftverk, längst till 2040.

Åtta kärnkraftverk som togs ur drift efter katastrofen i Japan ska inte öppnas igen. Två av dessa ägs av svenska Vattenfall.

De återstående nio ska tas ur drift efter hand. De sista tre läggs ner år 2022.

EU varnade

Samtidigt som förbundsdagen i Berlin i en rad omröstningar godkände avvecklingen varnade EU:s energikommissionär Guenther Oettinger – som själv är tysk – för att avvecklingen kan få följder för energiförsörjningen i hela Europa.

Han sa att stämningen av de åtta äldsta kraftverken i Tyskland i mars redan har minskat den europeiska tillgången av el med 2-3 procent.

Beslutet innebär att Tyskland satsar mer på förnybara energikällor. Bland annat ska vindkraften kraftigt byggas ut. År 2020 ska 35 procent av Tysklands energi komma från vatten, vind, sol eller biogas. Idag är den siffran 17 procent.