Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det här året kommer vi komma ihåg som året då allting började”, säger SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström. Foto: Matilda Nyberg/

2023 varmaste året hittills

Uppdaterad
Publicerad

Värmerekorden har fallit som dominobrickor, konstaterar EU:s klimattjänst Copernicus. Enligt dem blev 2023 det varmaste året som uppmätts på jorden – 0,17 grader över tidigare toppnotering.

Extrem hetta i Arizona, förödande översvämningar i Libyen och rekordvarma hav som fick koraller utanför Florida att blekna. Det är några exempel på de extrema händelser som väntas bli värre i klimatförändringens spår och som satte sin prägel på 2023.

Året går till historien som det varmaste som uppmätts sedan människan började sammanställa temperaturdata för 174 år sedan. Varje månad från juni till december var varmare än motsvarande månad något föregående år, vilket bland annat förklaras av El Niño. Väderfenomenet kan tillfälligt höja den globala medeltemperaturen med 0,1-0,2 grader.

– 2023 var ett exceptionellt år med klimatrekord som föll som dominobrickor, konstaterar Samantha Burgess, biträdande chef på EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus, i en kommentar.

Stor ökning

Den globala genomsnittstemperaturen var 14,98 grader, enligt Copernicus. Det är 0,17 grader varmare än det tidigare rekordåret 2016.

– Det är en stor ökning, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till TT.

– Att 2023 var ett mycket varmt år kan delvis förklaras av att det var ett år med kraftig El Niño. Men det räcker inte som förklaring till varför det var så pass mycket varmare än normalt i stora delar av världshaven och på många andra platser.

Det blev också det första året då alla dagar var mer än 1 grad varmare än förindustriell tid. Nästan hälften var över 1,5 grader varmare och i november låg den globala temperaturen för första gången 2 grader över förindustriell nivå i två dagar.

Nya rekord väntar?

Frågan är vad som väntar 2024. Om El Niño mattas av brukar det påverka den globala temperaturen som då sjunker.

– Vi kommer att se en fortsatt global uppvärmning. 2023 visar tydligt att trenden mot allt högre temperaturer till följd av ökande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären fortsätter, säger Kjellström.

– Men det betyder inte att varje enskilt år kommer att vara varmare än 2023, det kan vara ett rekord som står sig några år framöver, tillägger han.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s klimatreporter Carl Elfström går igenom klimatkurvorna för 2023. Foto: Deisya Hermansyah/SVT

Fakta: Temperaturen i Europa

2023 var sammantaget det näst varmaste året som uppmätts i Europa. Det var 1,02 grader varmare än genomsnittet 1991-2020 men 0,17 grader kallare än snittet under det för Europa rekordvarma 2020.

Temperaturen i Europa låg över snittet under elva månader 2023. September var den varmaste septembermånaden som hittills har uppmätts.

Vintern i Europa (december 2022-februari 2023) var den näst varmaste vintern som uppmätts på kontinenten. Sommaren (juni-augusti) var den femte varmaste medan hösten (september-november) var den näst varmaste som har uppmätts.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.